KI: ”Märkligt skylla svaga finanser på flyktingarna”

Konjunkturinstitutet har länge påtalat behovet av skattehöjningar för att upprätthålla dagens nivå på välfärd. Därför förstår man inte statsministerns koppling till den nu eskalerande flyktingkrisen.

När Fredrik Reinfeldt (M) höll presskonferens inför sitt sommartal för en dryg vecka sedan, tog han upp det allvarliga humanitära läget i bland annat Syrien, Irak och Gaza.

Statsministern konstaterade att dessa konflikter kommer att leda till stora flyktingströmmar och att svenskarna måste ”öppna sina hjärtan” för de utsatta.

”Blir omfattande kostnader”

Reinfeldt sade vidare att den vikande tillväxten, tillsammans med kostnaderna för att ta emot nyanlända flyktingar, kraftigt kommer att begränsa det ekonomiska utrymme som finns för nya vallöften:

– Kostnaderna är så pass omfattande att det kommer att lägga ytterligare restriktioner för vad som finns utrymme för i offentlig finansiering. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen, det kommer inte att finnas inget utrymme för det, sade han.

Konjunkturinstitutet: ”Märkligt resonemang”

Migrationsverket ber om sammanlagt 48 miljarder kronor extra fram till 2018 för att möta flyktingkrisen.

På Konjunkturinstitutet (KI), tycker man dock att statsministerns koppling mellan reformutrymme och flyktingmottagning haltar, eftersom man i ett par års tid påtalat att staten ligger ordentligt back.

Enligt beräkningarna krävs det skattehöjningar på över 100 miljarder fram till år 2018 för att kunna upprätthålla dagens välfärd och samtidigt leva upp till överskottsmålet:

– Jag förstår inte riktigt varför han gör det. Det är helt klart att det är ont om pengar i statskassan, och att det som väntar svenska folket efter valet oavsett regering är stramare finanspolitik och åtstramningar och på marginalen påverkas de av detta, men inte speciellt mycket, säger Jesper Hansson på KI, och tillägger:

– Så länge det handlar om en tillfällig ökning av flyktinginvandringen, så är det inget fel i att lånefinansiera en stor del av de kostnaderna.

Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna tycks dock vara inne på spåret att finansiera kostnaderna för ett ökat flyktingmottagande genom att låna.

I stället vill de plocka en hel del av de pengar som behövs från biståndsbudgeten, vilket upprör flera biståndsorganisationer.

”Måste hitta andra poster att ta av”

Hans Rosling, professor i internationell hälsa, menar att det kräver noggrann eftertanke om man vill minska biståndsbudgeten. Risken är annars att man tar just de biståndspengar som gör mest nytta:

– Jag förstår att man måste ta pengar någonstans när så här tragiska saker sker och att man måste hjälpa människor, men det är det sätt som man tar det från biståndsbudgeten som jag vänder mig emot. Förra året gjorde regeringen så att man tog tillbaka redan utlovade pengar från FN-organisationer där det inte fanns några kontrakt, från FN:s barnfond, pengar som var utlovade till vaccin för de fattigaste barnen, säger han och tillägger:

– De bäst använda biståndspengarna ska ju inte tas till det här. Man måste hitta poster i biståndet som är sämre använda och ta dem istället, eller hitta andra delar i statsbudgeten säger som man kan ta av.