Rickard L Sjöberg, som är docent i medicinsk psykologi,  säger att det finns tillräckligt med forskningsresultat för att slå fast vilka behandlingsmetoder som är lämpliga när det gäller traumatiska minnen.

Det borde finnas riktlinjer för vilka teorier som kan anses vetenskapliga och vilka behandlingar som bör användas.

Teorierna om bortträngda minnen och behandlingen av dem var en central del när Thomas Quick, numera Sture Bergwall, erkände att han dödat ett stort antal människor och blev dömd för åtta mord.

-Om det skulle dyka upp intresse från ansvariga officiella instanser, till exempel Socialstyrelsen, att hantera det här på ett ansvarsfullt sätt är det möjligt.

Enligt Rickard L Sjöberg har det intresset saknats tidigare trots att teorin om bortträngning av traumatiska minnen var mycket kontroversiell redan när den tillämpades på Thomas Quick.

-Det har varit en stor fråga för den psykologiska världen under lång tid. Med Quickaffären fortsätter det att vara det.

-Det är oklart om det är OK att bedriva den här typen av terapi och i så fall vem som får göra det.

"Värdelöst för brottsutredning"

Rickard L Sjöberg säger att behandlingsmetoder som grundar sig på de här teorierna riskerar att skapa stor oreda i patienters liv. Det gäller oavsett om patienten vårdas inom rättspsykiatrin eller inte. 

Vissa av metoderna döms helt ut av Rickard L Sjöberg. 

-Som del i en brottsutredning är de helt värdelösa, vilket var väl känt i forskarvärlden redan i början av 90-talet, säger han.

Riskerna med metoderna, i kombination med att de inte har några kända positiva effekter, är skäl till att ställa en rad etiska frågor.

-Dels om metoderna alls ska användas och dels kring hur informerat samtycke inhämtas från patienter - om metoderna trots allt används. Detta blir naturligtvis särskilt känsligt när det handlar om tvångsvårdade patienter, till exempel inom rättspsykiatrin. Det är inte självklart att de själva kan välja vilken behandling de utsätts för, säger Rickard L Sjöberg.

Minnen kom fram

Rickard L Sjöberg anlitades som sakkunnig i samband med Thomas Quicks resningsansökan i fallet med mordet på den norska flickan Therese Johannesen. Hans uppgift var bland annat att granska vad den tidigare sakkunnige Sven-Åke Christianson sagt och gjort i fallet

Thomas Quick dömdes år 1998 för mordet på Therese Johannesen men beviljades resning år 2010. Året därpå lades åtalet ned.

Från flera håll, bland andra Christianson själv, sades att innan Thomas Quick togs in på Rättspsykiatriska kliniken i Säter hade han inga minnen av de mord han erkände.

En viktig del i behandlingen av Quick på Säter byggde på teorin om bortträngda minnen. Christianson nämner bortträngning av minnen som en möjlig förklaring till att Quick inte kom ihåg stora delar av sin barndom och morden som han påstods ha begått.

”Två minnessystem”

Teorin om bortträngda minnen kan förenklat beskrivas som att människan har två minnessystem. Det ena är vårt vanliga minnessystem med dess olika delar: arbetsminne, episodiskt minne osv.

Traumatiska och emotionellt sönderslitande erfarenheter, till exempel sexuella övergrepp och misshandel, kan enligt teorin inte hanteras av det ”vanliga” minnet.

-De måste så att säga ”gömmas” djupt i psyket utan åtkomst för medvetandet. När de speciella mekanismerna för att minnas de här svåra sakerna aktiveras får man bieffekter i form av olika psykologiska och psykiatriska symptom.

Så beskriver Rickard L Sjöberg teorin som han alltså är kritisk mot.

Falska minnen

Rickard L Sjöberg säger att det är svårt att slå fast var gränsen går mellan teorin om bortträngda minnen å ena sidan och å andra sidan den ”vanliga” psykoanalysen med tillhörande behandlingsmetoder.

-Det går inte att helt säkert slå fast att ALLA de här idéerna saknar vetenskaplig grund men VISSA av dem  gör det.

-När det gäller behandlingsmetoderna vet vi att man kan skapa falska minnen. Det är ingen diskussion i den vetenskapliga världen om det.

-Vi vet också att det inte finns några studier som visar att den här typen av terapi har positiva effekter.

Allt detta visar, enligt Rickard L Sjöberg, hur komplext det hela är och att behovet av riktlinjer är stort.

Ett Agendareportage inifrån Rättspsykiatriska kliniken i Säter kan ses här.

Hela Agenda kan ses här i efterhand.