Programledaren Li Pamp tar med oss genom husets alla rum och lyfter tillsammans med kända gäster och experter fram några klassiska föremål och vad som skulle kunna bli framtida antikviteter.
Med en regnbåge av färger och skulpturala rymdformer förändrade danske Verner Panton lekfullt och radikalt rådande formgivningsideal. I Antikmagasinets första program för säsongen lär vi känna denne danske pionjär och får besök av Sveriges mest hängivne samlare som lever i sin egen Pantonvärld.
Snickaren Georg Haupt var en sann pionjär på 1700-talet och är vår mest exklusiva möbelkonstnär. Hans gustavianska möbler värderas idag till miljonbelopp. I Antikmagasinets andra program får vi veta varför möblerna är så enormt eftertraktade.
I Antikmagasinets tredje avsnitt får vi lära känna en enastående konstnär vars smyckedesign förförde storheter som Picasso, Ingrid Bergman och Billie Holiday. Hennes namn var Torun Bülow Hübe och trots att hon inte längre lever fortsätter hon att förföra och beröra.
Paris med sitt magiska skimmer har alltid lockat konstnärer från när och fjärran. I början av förra seklet åkte ett helt gäng unga målare dit. När de kom hem började deras måleri explodera av färg. Denna gång handlar Antikmagasinet om de svenska Matisseleverna som skrev konsthistoria.
Jeansens historia går ända tillbaka till 1800-talet men modemässigt föddes jeansen på 50-talet. Idag har dessa plagg också blivit åtråvärda och dyra vintage objekt. Antikmagasinet reder ut vilka detaljer som räknas.
När färgfotografiet slog igenom som konstform på 60-talet öppnades dörrar till en helt ny värld. Detta genombrott i konsten tillskrivs ofta en speciell pionjär: amerikanske fotografen William Eggelston.
Han föddes i slutet på 1800-talet men formgav en lampa som är högaktuell än idag. Bor du så du ser din grannes kök är chansen stor att du också ser Poul Henningsens berömda PH5-lampa i fönstret. Antikmagasinet handlar denna gång om en sann pionjär inom ljusdesign.
Svenska Greta Magnusson-Grossman flyttade till USA på 40-talet och var länge bortglömd i svensk arkitektur- och designhistoria. Långt senare förstår vi nu hennes storhet och pionjärskap.
På 40-talet rekryterade Astrid Sampe några av dom främsta formgivarna till NK:s textilkammare och genomförde en radikal modernisering av hemmets traditionella linneförråd. På hemutställningen H55 syntes de tryckta textilierna överallt: ränder och rutor, köksredskap och sillar på rad.
Fattigmansguldet har det kallats, detta skinande material som sedan århundraden finns i var mans hem. En gång i tiden, för över 400 år sedan räddade den här metall-legeringen den svenska ekonomin. Idag upplever materialet en renässans.
