Rädslorna, ångesten, neuroserna – Bergman kallade dem för sina ”dämoner” och de orsakade många sömnlösa nätter ändå gjorde Bergman bara en enda skräckfilm Vargtimmen (1968). I Bergmans videohylla är skräckfilmen dock välrepresenterad.

Den österrikiske regissören Micheal Haneke Bergmans hem på Fårö och berättar om hur han ansträngt sig för att inte kommersialisera skräcken i hans filmer. Wes Craven förklarar att rädsla och skräck har en terapeutisk funktion för publiken. Ridley Scott klargör varför monstret i Alien (1979) är så effektivt och japanska Mieko Harada – känd från Kurosawas Ran (1985) – berättar hur hon kunde göra sig själv så skräckinjagande i nämnda film.