Höstens parlamentsval i Kroatien vanns av det konservativa partiet HDZ. Till kulturminister utsågs historikern Zlatko Hasanbegović. Men missnöjet bland kulturarbetare, akademiker och journalister är stort och de kräver nu hans avgång grund av nationalistiska uttalanden och åtgärder.  

En av de första förändringarna Hasanbegovićs genomförde på sin nya post var att ta bort bidragen till icke-kommersiell media. Den italienska tidningen La voce del popolo som ges i ut i Istrien i Kroatien, där italienska är ett officiellt minoritetsspråk, har också förlorat hälften av sitt statliga stöd. Enligt Reportrar utan gränser kommer stödet förmodligen att helt strypas. Även chefen för det kroatiska public service-bolaget HRT avsattes i början av den nya regeringens mandatperiod.  

Medier och institutioner rensas

Slavenka Drakulić är författare, kolumnist i Kroatiens största dagstidning Jutarnji list, och delar sin tid mellan Sverige och Kroatien. Hon menar att den nya regeringen håller på att rensa bort personer på viktiga poster som inte delar regeringens värderingar.

– Det politiska klimatet och medieklimatet har förändrats. Den nya regeringen, och i synnerhet den nya kulturministern, återanvänder retoriken från tiden kring andra världskriget då Kroatien styrdes av en fascistisk marionettregering. Men protesterna mot den nya politiken har varit överraskande starka, säger Slavenka Drakulić.

5000 kulturarbetare och konstnärer har nu skrivit under ett upprop som kräver Hasanbegovićs avgång.

– Fristående konstnärer och frilansjournalister är väldigt oroliga. De är oroliga för att regeringen ska dra in stödet till deras verksamheter, säger Slavenka Drakulić.

Antifascism ”är en tom fras”

I en intervju i det kroatiska public service tv-bolaget har kulturministern Hasanbegović hävdat att antifascism inte är en central del av den kroatiska staten och att själva begreppet antifascism ”är en tom fras”.

Anonyma källor har också lämnat uppgifter till tidskriften Balkan Insight som drivs av ett nätverk av Balkanbaserade granskande journalister och delvis är EU-finansierat, om att landets nya regering håller på att ta över det kroatiska public servicebolaget, HRT ”i ett försök att kontrollera tankar, åsikter och smak på ett ganska totalitärt sätt”.

Reportrar utan gränser är oroliga

Kroatien är EU:s yngsta medlemsstat. Landet befinner sig på plats 63 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Men enligt Reportrar utan gränser kan landets ranking komma att sjunka till följd av regeringens och Hasanbegovićs politik.

– Det finns några tämligen oroande punkter i Hasanbegovićs kulturpolitiska program, säger Johann Bihr, som ansvarar för Reportrar utan gränsers östeuropaavdelning. 

I programmet står bland annat att kulturministerns viktigaste uppgifter är att främja kroatisk nationell identitet och att arbeta för att gagna de kroatiska traditionerna.

Samarbete med Turkiet

I tisdags besökte Turkiets president Erdoğan Kroatien. Länderna undertecknade då ett avtal om ett samarbete mellan Kroatiens och Turkiets public service-bolag. Företagen ska utbyta både information och personal.

– Avtalet är oroande med tanke på vad Erdoğan står för i mediefrågor, säger Johann Bihr.

Återuppväcker 90-talets nationalism

Slavenka Drakulić menar dock att den politiska och mediala situation i Kroatien mer liknar dagens Polen och Ungern än Turkiet.

–Beträffande nationalism och upphöjande av nationell identitet, liknar dagens Kroatien Ungern och Polen. Den kroatiska regeringen försöker återuppväcka nationalismen från 90-talet. Den försöker också återinföra det som på kroatiska heter ”Domoljublje” och innebär att det är kärleken till moderlandet som avgör om man är en god kroat. Denna ideologi motverkar förstås minoritetsgrupper i samhället, säger Slavenka Drakulić.