Ja till böneutrop i Fittjas moské

Uppdaterad
Publicerad

I dag bestämdes det att moskén i Fittja ska tillåtas ha böneutrop från minareten. ”Samma tanke som med kyrkklockor” säger religionshistorikern.

I januari 2012 lämnade Islamiska föreningen in ett medborgarförslag till Botkyrka kommun om att få ha böneutrop från minareten i moskén i Fittja på fredagar.

Förslaget hamnade hos Botkyrkas samhällsbyggnadskontor som konstaterade att det inte fanns några formella hinder att inte tillåta böneutrop.

I januari i år fattade kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Botkyrka beslutet att ärendet skulle hamna hos polisen. Och i dag kom beskedet om att polisen tillåter böneutrop en gång i veckan. Kommunpolitikerna ser heller inget hinder för det.

Beslutet innebär att moskén får tillstånd för utrop under tre till fem minuter på fredagar mellan klockan 12 och 13.

Polisen: ”Ingen trafikfara”

– Polisen tar bara hänsyn till om det utgör problem med ordning eller utgör trafikfara, och vi bedömer inte att det finns några hinder, säger Gunnar Edeland, stabschef vid Stockholmspolisen.

Var det självklart att det här skulle bli en fråga för ordningslagen?

– Nej, det här är ett komplicerat juridiskt moment för det berör både religionsfrihet och yttrandefrihet. Men tillslut bestämde vi att fatta beslutet utifrån ordningslagen.

Det här är första gången en muslimsk församling i Sverige har ansökt om, och fått tillstånd till böneutrop från en moské.

Religionshistoriker: ”Samma tanke som med kyrkklockor”

Det som sägs i böneutropet och som nu kommer att höras varje fredag från moskén i Fittja är en trosbekännelse och en kallelse till bön.

– Budskapet i böneutropet är enkelt, man säger att Gud är större och uppmanar att komma till bön. Det är samma tanke som med kyrkklockor, säger religionshistorikern Christer Hedin.

Beslutet kring böneutropet har följs av diskussioner kring rätten av vara fri till att uttrycka sin religion kontra rätten av vara fri från religion. Enligt Christer Hedin är det svårt att ha religionsfrihet utan några offentliga religiösa uttryck.

– Om man vill slippa utsättas för religion då kan man inte ha något i samhället, inga högtidsdagar och inga kyrkklockor. Att bara göra vad man vill utan att det märks är inte mycket till religionsfrihet.

Reporter i inslaget: Lydia Farran-Lee

Klippning: Viveca Hallgrim

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.