Under 1800-talet var lesbisk kärlek starkt tabubelagt där relationer mellan kvinnor beskrevs som romantisk vänskap snarare än sexuell förbindelse. Men kring sekelskiftet sker en normförskjutning på området när vetenskapen, följt av att litteraturen och konsten, till högre grad börjar intressera sig för homosexualitet. ”Berättelser om det förbjudna – Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900 –1935” utforskar denna period där det tidigare onämnbara blev uttalat, där den omöjliga kärleken blev nästintill möjlig.
– Boken handlar om de föreställningar som fanns kring kärlek mellan kvinnor och hur dessa under 1900-talets första deccenier radikalt förändrades, berättar Eva Borgström.
Genomgripande förändring
Under det tidiga 1900-talet skedde en genomgripande förändring i hur litteraturen behandlade homosexualitet. Kärlek mellan kvinnor skildrades i skönlitteraturen via bland andra Karin Boye, Fredrika Bremer och Agnes von Krusenstjerna och det rådde en slags öppenhet och acceptans för det tidigare så tabubelagda – trots att homosexualitet enligt lag vid den här tiden var både förbjudet och straffbart. I samband med upptakten inför andra världskriget uppstår en motreaktion och de nya, radikala ideérna återgår till traditionella familjeideal.
– Under 1930-talet sker en återgång mot traditionella familjeideal och kvinnobilder i och med uppmarschen mot andra världskriget i Sverige och Europa.
Nordens största
Boken som är andra delen av ett större verk av Eva Borgströms 13 år långa forskningsprojekt om kärlek mellan kvinnor tillhör den största studien i Norden på ämnet. Studiens kartläggning av över 100 år visar bland annat hur författare under tiden 1900-1935 kom att radikalt skildra homosexualitet, och främst kärlek mellan kvinnor, på ett sätt som till stor del överensstämmer med dagens queerteoretiker.
– Bland andra Karin Boye, Margareta Suber och Gertrud Almquist formulerade under åren runt 1930-talet tankar vars radikalitet starkt förbinder dem med dagens krafter – många av de viktigaste iakttagelserna som queerteorin har idag hittar man hos dessa författare, konstaterar Eva Borgström.