Siffrorna som Svensk bokhandel tagit fram tillsammans med SCB visar att det bara är en etnisk grupp som sitter på makten i förlagsvärlden.
– Ärligt talat så är vi, eller jag, lite sena på bollen. Det är egentligen de sista ett eller två åren som vi har fattat att mångfalden är något som vi på sikt verkligen måste komma till rätta med, säger Håkan Rudels, vd för Bonnierförlagen.
Att det är svårare för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden är ingen nyhet. Enligt SCB är dock siffrorna för förlagen extra dystra, vanligtvis brukar var tionde anställd på arbetsplatsen ha utländsk bakgrund.
Förläggare svarar
Tidningen har kontaktat flera av de största namnen inom branschen för att höra hur de ser på statistiken.
Håkan Rudels, vd för Bonnierförlagen, förklarar att de har fokuserat mer på uppdelningen mellan kvinnor och män.
– Ärligt talat så är vi, eller jag, lite sena på bollen. Det är egentligen de sista ett eller två åren som vi har fattat att mångfalden är något som vi på sikt verkligen måste komma till rätta med”, säger han till tidningen.
Språkskicklighet återkommer i samtalen med förläggarna som ett argument för varför branschen är så homogen.
Dorotea Bromberg kom till Sverige från Polen som 17-åring. Tillsammans med sin pappa grundade hon förlaget Brombergs utan att kunna någon svenska.
– Det vi gjorde är extremt ovanligt och det borde ha misslyckats, säger hon till tidningen.
Kräver perfekta språkkunskaper
Trots att hon själv är ett exempel på någon som trots språkhinder lyckats överleva inom branschen, framhåller hon perfekta språkkunskaper som väsentliga vid anställning.
– Blir jag avskräckt av utländskklingande namn? Nej, men om det handlar om redaktionellt arbete kräver jag nästan att den här personen ska vara svenskfödd, att deras språkkunskaper i svenska ska vara perfekta, det måste jag erkänna. Det kanske låter som att jag motsäger mig själv, för min svenska var obefintlig när vi startade förlaget.
Att den homogena sammansättningen av anställda begränsar förlagen, håller många av förläggarna med om. Svensk bokhandel nämner hur man på mässorna kastar sig över samma typer av böcker och ofta ger ut snarlika titlar.
Dorotea Bromberg tror inte att förlagen aktivt ska gå ut och söka sig personal med annan bakgrund. Samtidigt är hon medveten om att personal som bryter mot de rådande normerna är av stor vikt. Hon nämner sin dotter som numera jobbar på förlaget som ett exempel:
– Min dotter rör sig i en hbtq-kontext. Hennes kontaktyta är på platser där jag inte alls rör mig, så hon har tillfört mycket. Och hon är jättekritisk mot mig och slår mig i huvudet rejält emellanåt och säger: ”Hur tänker du?”.
Lägger ansvaret på cheferna
Otto Sjöberg, vd för Norstedts förlagsgrupp, tycker att ansvaret för förändring ligger helt och hållet hos cheferna.
– Det handlar om att anstränga sig när man rekryterar. Vilka personer och vilken kunskap saknar vi hos oss? Det är väldigt lätt att ta folk som liknar en själv. Då måste man anstränga sig och det är heller inte säkert att det blir bra. Det finns ett risktagande, men det måste man ta, säger Otto Sjöberg.