Grundaren lämnar ”Vita kränkta män”

Kawa Zolfagary, vars ”Vita kränkta män” blivit storsäljande bok, lämnar projektet vidare. Nu ska han skriva en självbiografisk bok. Oscar Stenberg
Kawa Zolfagary, vars ”Vita kränkta män” blivit storsäljande bok, lämnar projektet vidare. Nu ska han skriva en självbiografisk bok. Foto: Oscar Stenberg

Kawa Zolfagary, som står bakom Facebookfenomenet ”Vita kränkta män”, lämnar projektet. I stället ska han skriva en självbiografisk bok om att växa upp som flykting i 90-talets Sverige.

En av landets mest omtalade Facebooksidor, ”Vita kränkta män”, har rört upp både skratt och starka känslor under senare år. Sidan, som samlar arga kommentarer i tidningarnas kommentarsfält, blev under 2012 en storsäljande bok och grundaren Kawa Zolfagary en välkänd antirasistisk profil.

Men nu lämnar Zolfagary sidan vidare. Det skriver han idag på sin blogg. Orsaken, säger han till Kulturnyheterna, är att projektet tar för mycket tid.

- Det kräver jättemycket energi att driva en sådan här sida, i alla fall om man ska göra det ansvarsfullt. Jag har suttit på väg till jobbet, på väg från jobbet och på alla raster och rensat kommentarer. Det går inte i längden. Tanken var att sidan skulle hjälpa till att samla ork och skratta lite åt eländet. I stället blev det en enorm grej, säger han.

Har det varit jobbigt?

- Ja, absolut. Man får ta emot massvis med hot. Jag har fått hot tidigare, främst när jag skrivit om antirasism och jämställdhet, men det här blev tusen gånger värre. Nästan varje dag eller varje vecka låg ett brev och väntade på mig. Men jag har inte tänkt tanken att lägga av för att de hotar. Aldrig någonsin. Tvärtom har jag alltid blivit mer envis. Men till slut krävdes för mycket tid och energi.

Vad ska du göra i stället?

- Vila är väl det första jag ska göra. Det har varit en tuff höst. Nu tänker jag ta det lugnt, åka någonstans varmt och vila. Sedan kommer jag att fokusera mer på skrivande.

Det sägs att du skriver en bok. Kan du berätta mer om det?

- Ja, precis. Det närmaste jag kommit en beskrivning är att boken blir som Jonas Gardells ”En komikers uppväxt”, fast om en flykting. Det blir en självbiografi om hur det var att växa upp som flykting i 90-talets Sverige, och hur det är att inte tillhöra normen. Jag lade hela min semester på att skriva på den, sedan raderade jag allt. Nu ska jag göra ett nytt försök.