Ur filmen ”Den allra värsta lögnen är den dokumentära”

Han gör en kärleksdokumentär om Aleksijevitj

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska filmaren Staffan Julén åker genom Ryssland och Vitryssland för att följa nobelpristagarens arbetsprocess. I filmen ”Den allra värsta lögnen är den dokumentära” undersöker Svetlana Aleksijevitj kärlek som ställs på prov.

När Kulturnyheterna får tag på Staffan Julén ska han strax kliva på planet till Minsk. Att 2015 års Nobelpris i litteratur går till  Svetlana Aleksijevitj tillkännagavs för ett par timmar sedan och nu ska han dit för att fira och filma.

Som dokumentärfilmare blev han fascinerad av Aleksijevitjs arbetsprocess, och för ett och ett halvt år sedan påbörjade han ett filmprojekt tillsammans med henne.

– Hon sysslar med ett konstnärligt gestaltande av dokumentärt material. Med sin metod skapar hon något helt unik när det kommer till att förstå situationen i Ryssland och Ukraina, hon ger bakgrund som är känslomässig, säger han.

Jakten på kärlekens innersta materia

När han föreslog för Svetlana Aleksijevitj att de skulle skapa en film tillsammans var hennes villkor att den inte skulle fokusera på henne. I stället är det själva arbetsprocessen Staffan Julén följer. I likhet med tidigare böcker bygger Aleksijevitjs nya projekt på en stor mängd intervjuer. Den här gången handlar dessa om kärlek.

– I hennes böcker dyker det upp fantastiska kärlekshistorier, kärlek mot alla odds. I den ryska kulturen har kärleken ofta blivit underordnad krig och katastrofer. Kärleken har varit underordnad det socialistiska projektet. Ändå dyker det upp fantastiska berättelser. Nu försöker vi ta reda på vad kärleken består i. Vi söker efter kärlekens innersta materia och gör en upptäcktsfärd i ryska folksjälen.

Långsamma processer

En första, kort version av filmen kommer sändas av K Special i vår. Men arbetet med den slutgiltiga kommer troligtvis att pågå under flera år framöver. En del av Aleksijevitjs böcker bygger på intervjuer med över 1000 personer och hon säger själv att hon ”sjunger långsamhetens lov.” Detta passade bra för Staffan Julén, som också låter sina dokumentärfilmer växa fram under lång tid. Han har tidigare gjort filmer om bland andra Siri Derkert och Gunilla Palmstierna Weiss.

Stoppade av KGB

Hittills har arbetet med den nya filmen inneburit en hel del utmaningar. Vid en författarträff i Kirillov där Aleksijevitj skulle prata blev filmteamet stoppade.

– Det var rätt spänt. KGB hade fått en rapport om vad hon sagt i tysk press om Putin. Ett gäng ditresta provokatörer, som var där för att förstöra, ställde sig framför publiken och kallade henne för förrädare och älskade fascist.

Författarens position i det vitryska och ryska samhället är komplicerad.

– Jag möter folk som älskar hennes böcker och blir otroligt berörda. Men från myndigheters sida ser man inte med blida ögon på henne. Det är ett väldigt hårt klimat. Det ska bli spännande att se hur priset påverkar allt detta, säger Staffan Julén.

”Helt underbart”

Nu måste han kliva på planet till Vitryssland. I Minsk väntar viktiga bilder för filmen, på segeryra och champagne.

– Det här är ju helt underbart och efterlängtat. Jag tycker att hon verkligen förtjänar det. Hon är en så stor förnyare av genren. Hon skapar romaner av röster och ger röst åt folk som inte kommit till tals. Hon ger ett perspektiv vi bör ta del av, inte minst nu i dessa hårda tider, säger Staffan Julén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.