Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”179 år av ensamhet” på Handelshögskolan

Jenny Lantz och Linda Portnoff har skrivit boken ”179 år av ensamhet”.

Hela 91 procent av professorerna på Handelshögskolan är män. När interna dokument visade att skolans framtidsmål inte var högre än 20 procent kvinnliga professorer år 2020 fick några av de anställda nog. Idag släpps boken ”179 år av ensamhet” med berättelser om hur det är att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats.

Jenny Lantz och Linda Portnoff bad sina kollegor skriva varsitt kapitel om hur det är att arbeta som kvinna på Handelshögskolan efter att de fått reda på att skolans framtidsmål inte var högre än 20 procent kvinnliga professorer år 2020. Många blev glada över frågan, men det var flera som inte vågade vara med i boken.

– Vissa blev väldigt rädda. De skrev uttryckligen till oss att det här kommer ju att leda till repressalier, och hur vågar ni? Samtidigt fanns ett stort sug att få skriva av sig och att berätta om sina upplevelser, så vi har fått ett väldigt stort stöd, även från dem som inte vågade skriva själva, berättar Jenny Lantz, en av redaktörerna.

Nedsättande kommentarer

I boken beskrivs hur kvinnor på Handelshögskolan bemöts med nedsättande kommentarer om sitt utseende, sexuella trakasserier som inte tas på allvar av ledningen och härskartekniker som gör att kvinnorna alltmer tystnar. Det finns också exempel på en sorts kvotering, när män med sämre meriter tas in på bekostnad av kvinnor med bättre meriter. Jenny Lantz beskriver det som att skolan är besatt av kön.

– Skolan är helt besatt av kön eftersom man premierar män så ofantligt mycket. Det är så himla viktigt att det är män överallt.

Linda Portnoff, den andra redaktören, tror att både skolan och näringslivet tappar mycket kompetens på grund av problemen.

– Som jag minns det så var ju tjejerna bäst rakt igenom i skolan. Det verkar så konstigt att på högre nivåer, som för platser som docent eller professor, så anses det helt plötsligt inte finnas några kvinnor som matchar kraven, säger Linda Portnoff och tillägger:

– Det är som att för mina manliga kollegor så var det en motorväg medan för mig har det varit en jättesnirklig stig för att ta mig fram.

Men blir det ändå inte bättre och bättre med jämställdheten?

– Det har jag hört sedan 90-talet, att det skulle vara en generationsfråga, säger Jenny Lantz. Att gubbigheten skulle försvinna automatiskt. Men det är ju gubbigt nu också. Jag häpnar över till exempel den här sexismskandalen som var i höstas, när kandidater till kårvalet blev kallade för hora. Så var det verkligen inte på min tid som student här, så grov sexism fanns inte då. Det finns också de som beklagat sig till rektor att det har blivit för mycket jämställdhetsarbete, så det finns ju ett motstånd helt klart, säger Jenny Lantz.

– Jag är ändå hoppfull. Jag tror att yngre generationer är mycket mera ivriga. Att de verkligen vill att det ska bli bra, säger Linda Portnoff.

Handlingsstratedier

I boken ”179 år av ensamhet” beskrivs vilka olika strategier kvinnorna använder sig av för att navigera i den mansdominerade arbetsmiljön. Ett sätt är att blunda för problemet, ett annat att hålla sig till arbetsuppgifter som anses kvinnliga. Några har främst sett till sina egna intressen och försökt få så mycket svängrum som möjligt för egen del. Andra har försökt att uppmärksamma grundproblemet och att gå tillsammans som grupp för att påverka.

Men Linda Portnoff menar att det bästa vore om ingen av dessa strategier alls behövdes.

– Det vore så himla skönt att bara få leva. Att bara få vara, att inte behöva förhålla sig och behöva ha strategier. Lite så som många män lever sitt liv, bara: ”ja vi kör, det känns bra!”, säger Linda Portnoff.

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har läst boken och säger till Dagens Nyheter att han blivit nedslagen av läsningen. Han påpekar också att skolan har en jämställdhetsplan, att all personal måste gå en normkritisk utbildning och att tillsättandet av fasta tjänster numera är transparent.

Internationella kvinnodagen 2016

Mer i ämnet