Den börjar en stormig natt, när en man stiger i land i den lilla staden Hokitika. Sedan försvinner en annan man spårlöst, en prostituerad försöker ta sitt liv och en enorm förmögenhet hittas hemma hos en alkoholiserad enstöring.

Litteraturkritikern Ingrid Elam recenserar ”Himlakroppar” i Kulturnyheternas studio:

– Den som läst många engelska 1800-talsromaner, av Dickens eller Stevenson, kommer att känna igen sig. Det här är en absorberande läsupplevelse, här finns en allvetande berättare som kommenterar det mesta, en främmande nykomling som stöter ihop med tolv män som alla är indragna i mystiska händelser, en man är försvunnen, en annan hittas död. Här finns det hundar begravna.

En riktigt gammaldags äventyrsroman med andra ord?

– Om detta bara vore en stilpastisch, alltså ett slags kostymfilm på prosa, hade den inte blivit så sönderkramad av såväl kritiker som läsare. Historien utspelar sig på Nya Zeeland under 1860-talet, under en guldrusch som inte är så känd som den som ägde rum i Kalifornien ett decennium tidigare, men precis som där strömmar lycksökare till. Det är bara det att de kommer till en uppochnedvänd värld, de känner inte igen stjärnhimlen och kan inte orientera sig. Och dessa strålande stjärnor som leder vilse också ett slags metafor för Cattons berättande. 

På vilket sätt då?

– Hon behärskar den realistiska 1800-talsromanen alla grepp, osannolika sammanträffanden, återfunna släktingar, samband som anas men i det längsta hemlighålls. Men efterhand blir hennes gestalter alltmer komplexa ju fler episoder de uppträder i, de är bärare av egenskaper som förknippas med olika stjärnbilder – kompositionen är mycket intrikad  – och de vandrar ensamma som stjärnorna på himlen, men när deras banor möts förändras de, blir mer komplexa och mångbottnade. Intrigen tätnar samtidigt som berättelsen smalnar av allt mer, varje nytt kapitel är kortare än det föregående .

Vad vill Catton säga med det?

– Den myllrande äventyrsromanen förvandlas efterhand till en modern och mycket samtida berättelse om ensamhet, frånvaro och förlust. Det här är en fantastisk roman man inte blir färdig med i första taget. 

Se hela recensionen i klippet ovan.