Karin Johannisson var Ronny Ambjörnssons student på Göteborgs universitetronny mab Foto: TT/Staffan Claesson/Janerik Henriksson

”Hon drevs av nyfikenhet och lust”

Uppdaterad
Publicerad

Karin Johannisson visade att sjukdomar har lika mycket med kroppen som med tidsandan att göra. ”Och så hade hon förmågan att att skriva begripligt”, säger hennes vän och mentor, idéhistorikern Ronny Ambjörnsson.

Karin Johannisson föddes i Göteborg 1944 som dotter till en läkarstudent och en professor i nordiska spårk. På 1960-talet började hon studera idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. En av hennes lärare var författaren och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson.

– Karin stannade gärna kvar och pratade eller frågade saker efter lektionerna. Hon diskuterade med mig och andra studenter, och var nyfiken på allt. Det var väldigt roligt och exakt vad jag som lärare önskade, säger Ronny Ambjörnsson.

Känslor och sjukdomar

Hon kom tidigt att intressera sig för sjukdomarna och känslornas historia. Bland annat utforskade hon nostalgin och dess kopplingar till samhällsströmningar och historien.

– Hon tog sig an sjukdomar som inte bara hade med kroppen att göra, utan också berodde på tidsandan. Jag tror att hon drogs till sjukdomar för att de är konkreta och påtagliga och sen så fann hon olika samband mellan dem och andra mer abstrakta saker, säger Ronny Ambjörnsson.

Missmodet – en kameleont

I boken ”Melankoliska Rum. Om ångest leda och sårbarhet i förförfluten tid och nutid” från 2009 undersöker Johannisson människors erfarenhet av olust och missmod, utan att sjukdomsförklara. I stället visar hon att det går vågor i otrivseln. Missmodet tar formen av en osjälvständig men envis kameleont som följer tidens trender.

1700-talets sensibilitet, där sminkade män i vita peruker förväntas gråta av hänförelse på teatern övergår under 1800-talet i nervositeten och i dandyns leda och likgiltighet. Under andra hälften av 1900-talet blir sedan utbrändhet och depression den vanligaste formen av psykisk ohälsa.

– Att människor under en viss tid kallade sig för melankoliker hade lika mycket med tidsandan som hur de faktiskt kände sig att göra, det visade hon i sin forskning, säger Ronny Ambjörnsson.

Klass och kön

Hon intresserade sig även för hur sjukdomar och smärta förhåller sig till könsroller och till klass. 1700-talets överkänslighet och det tidiga 1900-talets melankoli var maskulin och hörde till samhällets elit. Inte sällan förknippades dessa tillstånd med kreativitet och konstnärlighet. På 1900-talet förflyttas den inre smärtan till andra samhälleliga skikt – depression och utbrändhet konnoterar kvinnlighet och otacksamt arbete.

– Som idéhistoriker kännetecknades hon av nyfikenhet och lust. Och så skrev hon begripligt. På 60-talet kom det massa nya studenter till universiteten, de ville vända sig utåt, inte inåt, denna riktning gick hon i bräschen för, säger Ronny Ambjörnsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.