”Ingenting händer medan spänningen stiger”

Uppdaterad
Publicerad

Sedan debuten 1992 med Nattvandring har författaren Ellen Mattson givit ut nio böcker.

I sin tionde roman återvänder hon till Bohuslän, till relationen mellan syskon, till frågan om gemenskap och ensamhet. Kulturnyheternas litteraturkritiker Ingrid Elam har läst ”Sommarleken”.

Det är lov och Sandra dras till det vackra huset vid havet och till de tre syskonen som bor där om somrarna tillsammans med sin farmor. Hon får följa med på deras kalas och utflykter, men hon känner sig alltid lite utanför.

Ändå kommer hon hela tiden tillbaks till det gamla huset. När sommarens lekar är över, är allt annorlunda.

– Titeln är mångbottnad. För den här leken som pågår en sommar är allvarlig. Sommaren är ett slags undantagstillstånd då främmande världar lockar. Sandra är ensambarn på landet och dras till de tre syskonen och deras farmor i det förfallna huset för att de är så annorlunda. Hon kan inte läsa dem, hon ser deras uttryck men kan inte tolka det. Och så är det alltid hos Ellen Mattson: hon är på spaning efter den mening som döljer sig bakom det som ser enkelt ut men som visar sig vara svårt att förstå. Varför människor beter sig som de gör till exempel, säger Ingrid Elam.

”Spänningen stiger”

Vad är det då som händer den där sommaren?

– Ingenting händer medan spänningen stiger. Och till slut händer något som jag inte ska avslöja. Men intrigen är egentligen inte viktig, det är det laddade känsloläget som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken, och spänningen ligger i allt det outtalade och motsägelsefulla förhållandet mellan människor som lever tätt inpå varandra men som varken känner sig själva eller förstår sina närmaste fullt ut. Det har delvis med klass att göra, men framför allt med sådant som aldrig får komma upp till ytan i vissa familjer: sjukdom, svek och sorger, säger Ingrid Elam.

Avslöjar aldrig

Hur gör hon då Ellen Mattsson för hålla uppe spänningen – när nästan ingenting händer från ena dagen till den andra? 

– Ellen Mattson är en detaljskarp iakttagare, hon ser inte bara minsta flugprick på fönstren utan också det finstilta i till synes tomma gester. Det underbart paradoxala med Ellen Mattsons författarskap är att hennes omsorgsfulla säkerhet i umgänget med ord används för att avslöja det fundamentalt osäkra i mänskliga relationer Hon får oss att se, men hon förklarar aldrig, avslöjar aldrig sina gestalters innersta hemligheter, en bit av gåtan kvarstår alltid. Det här är Jane Austen för 2000-talet, riktigt bra litteratur helt enkelt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.