”Sankmark” handlar om två närstående bröder som växer upp i Calcutta i indiska västbengalen. Den ena finner en fristad vid universitet i delstaten Rhode Island i USA. Den andra i den maoistiska Naxalitrörelsen som spred skräck i verklighetens Indien i slutet av 60- och början av 70-talet.

– Jag vill verkligen förstå den här tidsperioden, säger Jhumpa Lahiri till Kulturnyheterna.

Något hon menar kommer från alla politiska konversationer som svävade runt över henne som barn vid familjens middagsbord.

Om relationen till frihet

Hennes bok handlar också om Gauri, kvinnan som plågad av sorg, skuld och skam flyr in i filosofin och den akademiska världen.

– Romanen berör de olika romanfigurernas relation till frihet.  

Jhumpa Lahiri är uppvuxen i USA, men besökte ofta släkten i det politiskt radikala och kommuniststyrda västbengalen.

– I min familj var alla kommunister, så det var kanske ingenting jag pratade högt om hemma i USA.

Läskrav inför intervjuer

Jhumpa Lahiri  har alltför ofta fått frågan: varför skriver du? Numera kräver hon av journalister att dom ska ha läst hennes artikel om hur hon blev en läsande och skrivande människa innan intervjun. Att läsa, menar hon, är inget mindre än en sorts befrielsekamp.

– Läsning är den ultimata friheten, säger hon. Att läsa bygger upp muskel får oss att orka vara mer öppna och nyfikna. I slutändan är det vad som kommer rädda oss.