Som student blev författaren och journalisten Göran Leijonhufvud förförd av det kinesiska propagandamaskineriet och blev maoist efter sitt första besök i Kina på 60-talet. I sin tegelstenstjocka bok ”Pionjär och veteran – 50 år med Kina” tittar han nu tillbaka på både sin egen utveckling sen dess, men framför allt på den förvandling som Kina genomgått det senaste halvseklet.      

– I början var det svårt att ha vänner. Det  gick ut order till medborgarna att ni får bara prata ett visst antal minuter med en utlänning, säger Göran Leijonhufvud.

Boregerlig bakgrund

Det var ett hårt kontrollerat Kina som möte Göran Leijonhufvud och hans studentkamrater. Leijonhufvud, med en bakgrund från borgerliga Djursholm, sveptes med i 1960-talets vänstervåg.

– Det fanns en nyfikenhet på den så kallade tredje världen. Utvecklingsländerna kom i fokus på ett helt annat sätt. Afrikas frigörelse hade börjat och många tittade på Kina också.

Göran Leijonhufvud blev Maoist och hade svårt att förhålla sig kritisk till regimen i Kina under sina första år som korrespondent för Dagens Nyheter i Peking.

– Jag försökte förklara för läsarna hur kineserna såg på det som hände också. Jag kanske var en nyttig idiot för maoismen några år där. På den tiden visste man inte så mycket om Maos stora misstag som vi vet idag.

Veterankorrespondent

Göran Leijonhufvud arbetade som Kina-korrespondent i sammanlagt 30 år. Han har sett Kina utvecklas från ett fattigt isolerat U-land till en av världens största ekonomier.

Under första besöket 1966 hamnade han mitt i kulturrevolutionen. Kinas nya härskare Mao Zedong ville skapa en ny människa och såg kulturen som ett viktigt område.

– Man hade erövrat ekonomin genom att förstatliga industrin och nu skulle man gå vidare till kulturen. Men kulturrevolutionen var för Mao också ett sätt att mobilisera ungdomar mot sina motståndare i partitoppen. Det var en maktkamp som kom att spåra ur med våldsamheter mellan rivaliserande grupper. Det blev stökigt mellan 1966 och 1968.

Vill fördjupa kunskapen

Efter Mao Zedongs kom Deng Xiaoping, som införde en rad viktiga ekonomiska reformer på 80-talet. Det var samma Xiaoping som senare skulle ligga bakom studentmassakern på Himmelska fridens torg.

– Man kan säga att det här är, enligt FN, världens största ekonomi. Men det är också en av de största diktaturerna. Det finns den där motsättningen. Jag hoppas att jag med mina egna erfarenheter kan bidra med en djupare kunskap; vad ligger bakom det här, hur började allting och vad är det som inte är så fantastsikt.