Ljud - ett medel för makt och identitet
Läs om att lyssna Alla ljud vi hör i vår vardag är små kvitton på att nånting har köpts och sålts. Riktig tystnad är väldigt sällsynt. Det menar författaren Anders Mildner som ger ut en bok om ljudets historia.
Publicerad
Det är nästan aldrig helt tyst. I den nya boken ”Koltrasten som trodde att den var en ambulans” berättar journalisten Anders Mildner om det växande oljudet i vår vardag. Vi följde med honom på en liten ljudsafari i samhället.
Mildner skriver i sin nya bok att nästan hela ljudbilden i dag är kommersiell. Såhär menar han med det:
- Om vi tittar på de ljud som stör oss i samhället, så är nästan alla en effekt av en slags handelstransaktion. När man vill byta liv - åka ut till naturen och bli en annan sorts människa - då måste ljuden också förändras för att jag ska kunna få den identiteten. Genom att köpa ljud på det sättet så köper vi också en kulturell identitet. Det är det vi gör när vi köper musik att lyssna på.
Författaren skriver också om ljuden som är strategiskt utplacerade i samhället - exempelvis i butiker, där farten på musiken kan vara uttänkt för att vi ska handla snabbt - eller länge och långsamt.
”Det är för mycket ljud”
Anders Mildner säger att vi lever i ett bullrigt samhälle, där vi också köper ljud för att slippa koncentrera oss på flera olika ljud samtidigt.
- Vi tror att det är tyst på de här platserna eftersom det skiljer sig så mycket från stadsmiljön, men om vi lyssnar så hör vi ett konstant ljud av olika maskiner och bilar som kör förbi utanför (...) Det är för mycket ljud mot vad vi klarar av. Det är anledningen till att vi försöker släcka ut det med ljudet som vi köper, som musik. Nästan alla människor som går omkring här har hörlurar.
I sin bok konstaterar Mildner att ljud påverkar både maktförhållanden, klass, hälsa och hela vår identitet. Gissa vilken plats han väljer när han ska åka tåg? En stol i den tysta avdelningen, förstås.
Reporter: Johan Knutsson. Foto/klippning: Andreas Hult.