Det var arkitekten Sebastian Handley som kom på idén. Han köpte telefonkiosken via en lokal förening för ett pund av BT, det tidigare brittiska televerket. Kravet var att kiosken måste användas till ett bra ändamål. 

Biblioteket får stå ifred

Ansvaret för bibliotelet  har nu passerat över till Dijana och Danijel Pavlic. De är dagligen vid biblioteket för att checka att allt är i ordning. De tvättar de små rutorna och stryker på ett extra lager av den klarröda färgen, när det behövs. Men särskilt mycket arbete behövs inte.

Biblioteket verkar fredat trots att området i fjol blev utnämnt till det minst trygga i England. Institutet för ekonomi och fred hade gjort undersökningen, som baserade sig på antal mord, våldskriminalitet, oro och antal poliser per 100.000 invånare. 

Hur kan det komma sig att böckerna får stå i fred?

– Böckerna har aldrig varit eftertraktade för vandalism. Det går inte att göra något elakt mot en bok!  Böckerna är till för folk som söker kunskap, säger bibliotekarien Dijana Pavlic, till NRK:s reporter.

Böcker doneras

Ripon Dannis donerade själv en mängd böcker till mikro-biblioteket och han älskar att gå in och se om någon av de inlämnade böckerna på nytt dykt upp på hyllorna.

– Varje bok jag donerade är borta, så jag vet att de kommit till användning, säger Ripon Dannis.

Nu kan han istället ta med sig andra böcker som han vill läsa.

Tinu Ogundaris dotter Alex håller upp en rosa bok som hon hittat:

– Det är en god idé och jag älskar biblioteket, säger Tinu, innan hon tar med sig barnen och börjar gå hemåt.

Dottern Alex har den rosa boken, skriven av Coleen Murtagh Paratore,  tryggt placerad under armen.

Se inslaget här ovan