Alla de tretton kvinnor som vunnit nobelpriset i litteratur sedan det första priset delades ut 1901. Foto: TT

Skippa ångesten: läs kvinnliga nobelpristagare

Uppdaterad
Publicerad

Har du ångest för att du inte läst alla de 111 författare som tilldelats Nobelpriset? Ha inte det, läs alla kvinnor som fått det istället, de är inte så många, och kan dessutom vara de allra bästa.

Hör du till dem som ljuger om hur många nobelpristagare du faktiskt läst och därför ligger sömnlös med ditt dåliga samvete som enda sällskap? Då har Kulturnyheterna receptet på bot och bättring.

Sedan fransosen Sully Prodhomme tilldelades det första nobelpriset i litteratur 1901 så har Svenska Akademien dubbat ytterligare 97 män till diktarnas diktare, men bara 13 kvinnor.

Nobelpriset i litteratur 2015

Lättare för män att vinna

Alltså kan man utan att överdriva säga att det är svårare för kvinnor att få De adertons gunst än för män. Vilket följaktligen bör innebära att de få kvinnor som ändå tagit sig igenom Akademiens nålsöga är bättre författare än sina manliga kollegor.

Dessutom är chansen stor att du läste Selma Lagerlöf redan i skolan och att du sedan Alice Munro vann förrförra året satt i dig de flesta av hennes noveller.

De bästa pristagarna

I så fall är det enda du behöver göra för att rädda ditt intellektuella samvete och relativt sanningsenligt kunna säga ”jag har läst de tretton bästa nobelpristagarna” (och helt sanningsenligt: ”jag har läst alla kvinnliga nobelpristagare”) att beta av ytterligare elva författarskap.

Så vänta inte, börja läs de kvinnliga litteraturpristagarna redan i dag. Här följer en snabbguide:

Selma Lagerlöf, Sverige. 1858-1940.

Tilldelades nobelpriset 1909.

En av Sveriges mest framstående författare och den första i raden av de många svenska författare som fått nobelpriset. Hon romandebuterade 1891 med ”Gösta Berlings saga” vars inledningsmening de flesta svenskar kan rabbla i sömnen: ”Äntligen stod prästen i predikstolen”. Andra framstående verk är ”Jerusalem” och ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.

Grazia Deledda, Italien. 1871-1936.

Tilldelades nobelpriset 1926.

Deledda var den andra italienaren att få priset. Hon fick det för sina skildringar av livet på hemön Sardinien. Hennes debutroman kom 1892 och hette ”Fiori di Sardegna” (Sardiniens blommor). Ett femtontal av hennes böcker finns översatta till svenska.

Sigrid Undset, Norge. 1882-1949.

Tilldelades nobelpriset 1928.

Svenska Akademiens motivering löd ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”. Hennes debutroman ”Jenny” kom 1911. Mest känd är hennes romantrilogi om Kristin Lavransdatter som utspelar sig i 1300-talets Norge. Undset skrev böckerna 1920-1922. På svenska heter de ”Brudkronan”, ”Husfrun”, och ”Korset”.

Pearl Buck, USA. 1892-1973.

Tilldelades nobelpriset 1938.

Hon föddes i West Virginia men växte upp i Kina då hennes föräldrar var missionärer där. Hennes författarskap präglades av uppväxten och det föll Svenska Akademien i smaken. De prisade henne med motiveringen ”för rika och äkta episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för biografiska mästerverk”. Pearl Buck hör till de författare som var vida läst innan hon fick nobelpriset. Hennes Roman ”Den goda jorden” var en bästsäljare i USA på 30-talet och den fick också Pulitzerpriset 1932.

Gabriela Mistral, Chile. 1889-1957.

Tilldelades nobelpriset 1945.

Poeten Gabriela Mistral var den första latinamerikanen som fick nobelpriset. Hon hette egentligen Lucila Godoy Alcayaga men tog sin pseudonym från sina favoritförfattare, italienaren Gabriele D’Annunzio och fransmannen Frédéric Mistral (nobelpristagare 1904). Hon debuterade 1914 med diktsamlingen ”Dödens sonetter”. Flera av hennes verk har tolkats och översatts av Hjalmar Gullberg.

Nelly Sachs, Sverige och Tyskland. 1891-1970.

Tilldelades nobelpriset 1966 tillsammans med israelen Samuel Agnon.

Nelly Sachs fick priset för sin ”...lyriska och dramatiska diktning som med gripande styrka tolkar israels öde”, som Akademien formulerade det. Hon fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly till Sverige under Andra världskriget. 1952 blev hon svensk medborgare. Hennes dikter har tolkats och översatts av bland andra Olof Lagercrantz och Gunnar Ekelöf. Hon är den femte i raden av svenska nobelpristagare.

Nadine Gordimer, Sydafrika. 1923-2014.

Tilldelades nobelprieset 1991.

Flera av hennes verk handlar om apartheidsystemet i Sydafrika som Gordimer var en aktiv kritiker av. Akademiens motivering citerade ur Nobels testamente: ”som genom storartad episk diktning har – med Alfred Nobels ord – gjort mänskligheten den största nytta”. Många av hennes romaner har översatts till svenska. Bland andra ”Bevararen” från 1975, ”Burgers dotter” från 1980 och ”Ingen vid min sida” från 1994.

Toni Morrison, USA, född 1931.

Tilldelades nobelpriset 1993.

Hon är den första– och hittills enda – afroamerikan att nobelprisbelönas. Hennes romaner tar ofta ett episkt grepp och är kända för att ha huvudpersoner med välbeskrivna och detaljerade karaktärsdrag. Akademien gav henne priset bland annat för att hennes böcker ”...levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”. Likt Pearl Buck har hon också belönats med Pulitzerpriset. Morrison romandebuterade 1970 med ”The Bluest Eyes” (”De blåaste ögonen”).

Wisława Szymborska, Polen. 1923-2012.

Tilldelades nobelpriset 1996.

En av Polens största poeter. Hennes första dikt publicerades 1945. På svenska introducerades hon 1980 med diktsamlingen ”Aldrig två gånger”. Hon fick priset för att hon med ”... ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”. 

Elfriede Jelinek, Österrike. Född 1946.

Tilldelades nobelpriset 2004.

Romanförfattare och dramatiker. Hon prisades för sitt ”...musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer...”. Hon har varit en kontroversiell person i Österrikes kulturliv sedan urpremiären av Burgtheater 1983, en pjäs om hur Österrike misslyckats med att göra upp med sitt nazistiska förflutna där flera rollfigurer gick att identifiera med verkliga personer. Akademiens val av Jelinek var inte okontroversiellt i Sverige heller. Akademiledamoten Knut Ahnlund tyckte Jelinek var en ovärdig vinnare och lämnade sin stol i protest mot valet. I en artikel i SvD kallade han bland annat Jelineks böcker idélösa och ”olustfylld våldsporno”.

Doris Lessing, Storbritannien. 1919-2013.

Tilldelades nobelpriset 2007.

Lessing är den äldsta nobelpristagaren hittills. Hon var 88 år när nobelceremonin hölls 2007 och kom inte själv och hämtade priset. I motiveringen kallades hon för ”den kvinnliga erfarenhetens epiker”. En av hennes kändaste böcker är romanen  ”Den femte sanningen ”från 1962 som många gånger kallats för en feministisk bibel. Hennes debutroman ”Gräset sjunger” kom 1950 och den utspelar sig i Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) där Lessing växte upp.

Hertha Müller, Rumänien och Tyskland. Född 1953.

Tilldelades nobelpriset 2009.

Hennes romaner skildrar den tyska minoritetens liv i Ceausescus Rumänien. Hon tvingades i exil 1987 efter sin regimkritik och är sedan dess bosatt i Berlin. Hon debuterade 1982 med ”Niederungen”. På svenska finns bland annat ”Människan är en stor fasan på jorden” och ”Hjärtdjur”. Den senare har Müller sagt skrevs till minne av sina vänner som mördades under Ceausescus styre.

Alice Munro, Kanada. Född 1931.

Tilldelades nobelpriset 2013 med den korta motiveringen ”den samtida novellkonstens mästare”.

Alice Munro har sedan debuten ”Dance of the happy shades” 1968 skrivit knastertorra men samtidigt explosiva realistiska noveller om det kanadensiskt småstadsliv. Hon skildrar ofta kvinnor som befinner sig nära en katastrof. Hon har jämförts med Anton Tjechov, som i sin tur kallats för novellkonstens fader. På svenska finns bland annat ”Brinnande livet” från 2013, ”För mycket lycka” från 2012, och ”Kärlek, vänskap, hat” från 2003.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset i litteratur 2015

Mer i ämnet