Kultur granskas mindre

Uppdaterad
Publicerad

Två kulturgräv på 25 år.

Så ser journalistgalan Guldspadens vinnarhistoria ut.

”Kulturjournalister blir inte journalister för att granska kulturen, de vill gå på kontsutställningar”, säger Fredrik Nejman på tidningen Scoop.

Idag samlas 700 journalister i Jönköping för den årliga konferensen Gräv, där undersökande journalistik diskuteras i två dagar och toppas med en glittrig prisgala. Guldspaden, journalisternas motsvarighet till Guldbaggen, delas ut till den bästa grävande journalistiken.

En genomgång av vinnarna av guldspadar visar att kulturlivet sällan granskas. Bara två gånger i Föreningen Grävande journalisters 25-åriga historia har guldspaden gått till grävande journalistik som handlar om kultur.

Medier

”Tar inte kultur på allvar”

Kulturlivet ligger i botten, under sporten. En av förklaringarna är att kultur har låg status bland grävande journalister, säger Fredrik Nejman på tidningen Scoop som gjort sammanställningen.

– Nyhetsjournalister tar inte kultur på allvar, precis som man inte tar sport på allvar. Problemet är också att det inte finns någon granskande tradition på kulturredaktioner, säger han. 

– Kulturjournalister blir inte journalister för att granska kulturen, de vill gå på konstutställningar.

Uppmanar till granskning

Nisse Hansson på SVT:s granskande flaggskeppsprogram Uppdrag granskning tycker att kultursfären granskas på tok för lite. Han medger att hans eget program varit för dåliga på granskningar på området och satsar på att bli bättre. 

– Jag uppmuntrar granskningar på kulturområdet. Det är orörd mark och tacksamt att gräva i, säger Nisse Hansson.

De gånger Uppdrag granskning gett sig på en kulturgranskning har man mötts av negativa reaktioner. För några år sedan gav sig granskarna på mannen bakom Glada Hudik-teatern, Per Johansson. Reportaget visade att teaterchefen skodde sig på förståndshandikappade skådespelare, som tjänade mycket mindre än teaterförbundets avtal påbjöd.

– Vi fick svidande kritik från folk inom kultursverige. Signalen var: Det här ska man inte granska, säger Nisse Hansson.

Stjärnor ska inte dras ner i smutsen

Anledningen till att granskningar inom kultursfären ofta får negativa reaktioner är synen på kultur som underhållning, tror Nisse Hansson.

– Kulturen liksom sporten räknas till livets glädjeämnen och då vill man inte att den ska förfulas med kritisk granskning. Stjärnor och idoler ska inte dras ner i smutsen, säger han.

Ett kulturgräv nominerat

Just i år har ett grävande reportage om kulturlivet nominerats till en guldspade. Det handlar om Eskil Fagerströms granskning av Tambourinehärvan, ett långt, berättande reportage om bakgrunden till de omfattande tvister som under flera år pågått mellan ett par av Sverige största rockband: The Hives, The Cardigans och Jason ”Timbuktu” Diakité. Det handlar om stora pengar, framgång, svek – och intriger i rättssalen.

– Väldigt roligt, så klart. Kan min bok vara med och i någon liten mån vidga definitionen av vad grävande journalistik kan vara och ägna sig åt, är jag mer än nöjd, säger Eskil Fagerström.

Vad krävs för att göra bra kulturgräv?

– Dels vanliga grävkunskaper, förstås. Men det är nog också viktigt att förstå kulturvärldens koder och språk, annars tappar du trovärdigheten. En målning är synonymt med en tavla, ingen basist jag känner skulle använda ordet ”elbas”, en curator är inte det samma som en gallerist. Och så vidare. Jag tror också det är viktigt att ha ett kritiskt perspektiv på kulturen som socialt system. Ut med den romantiska synen på det konstnärliga geniet, alltså.

Vill inte göra sig ovän

Vad beror det på att kulturgranskningarna som får genomslag är så få?

– Grävande journalistik har ju sina rötter i vanligt nyhetsarbete, medan många kulturskribenter – som kan kulturvärlden – har en bakgrund som kritiker, akademiker eller hängivna fans och är snarare intresserade av kulturens uttryck, själva verken. Att som djupt insatt konstkritiker gräva i till exempel ett museums inköpspolicy kan ju också göra ens framtida kritikergärning komplicerad. I alla fall om man riskerar framstå som en ”fiende” till hela institutionen, säger Eskil Fagerström.

– Kulturjournalistiken sysslar ju med att analysera konstverkens innebörd, medan granskande journalistik ytterst handlar om att synliggöra makt. Det är två ganska olika impulser, tror jag. Sen går det ju inte att komma ifrån att den grävande journalisten har sina egna värdeskalor – och där kanske just kultur inte legat i topp.

Hur tror du det går på lördag? Vinner du?

– Mina konkurrenter har ju gått på djupet med riktigt viktiga grejer: politik, vapen, tung industri, Sveriges framtid. Min bok handlar om några tjafsande rockband… Jag tror, rent objektivt, att jag är tämligen chanslös. Men det är gott så. Bara att ha blivit nominerad betyder mycket! säger han.

De största grävvinnarna, uppdelade efter ämne:

Vård/sociala frågor: 23

Mutor/maktmissbruk: 19

Rikspolitik: 17

Kriminal/polis: 13

Ekonomi/konsument: 10

Lokalpolitik: 10

Arbetsmarknad: 9

Invandring: 8

Försvarspolitik: 7

Utbildning/skola: 7

Bostadsmarknad: 5

Miljö: 5

Medier: 4

Medicin: 4

Utrikes: 4

Sport: 3

Kultur: 2

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Medier

Mer i ämnet