– Asylgruppen i Malmö kontaktade oss med idén om att göra en teater för att berätta hur det är att leva som papperslös och om Sveriges och Europas asylpolitik, berättar Sara Larsdotter för Kulturnyheterna.

Hon arbetar som regissör vid Teater Interakt och har tillsammans med Karin Larsson hållt i regin för musikalen, vilken hade premiär i Malmö i december förra året.

Den 9 och 10 november kommer musikalen för första gången till Stockholm när de framträder på Unga Dramaten. I föreställningen finns inga professionella skådespelare utan enbart personer som har en stark koppling till ämnet.

– Föreställningen förändras utefter att personer kommer och går. Manuset skrivs av aktivister, varav vissa har levt som papperslösa, och innehåller delvis verkliga berättesler. Därför förändras även föreställningen utefter vilka som är med.

En konstant rädsla att utvisas

Ingen av de personer som står på scen är papperslös i nuläget, men under repetitioner och under manusprocessen har det funnits personer som levt med rädslan av att utvisas.

– Det har varit en konstant rädsla både för de med och utan papper att personer i gruppen kan utvisas.

Och det har inträffat berättar Sara Larsdotter.

– Det var såklart en fruktansvärd händelse. Vi ställde oss frågan vad vi skulle göra nu. Ska vi sluta? Men vi kom fram till att vi var tvungna att fortsätta just på grund av det som hände och skrev istället in händelsen i musikalen.

Jobbade ni annorlunda efter den händelsen?

– Själva utvisningen hade inget att göra med att personen var delaktig i pjäsen. Men det var klart att vi pratade igenom så att det skulle kännas tryggt för alla som är inblandade att fortsätta.

Sara Larsdotter berättar att musikalen är ett kollage av olika scener men att den utgår från Soma och Rasmie, två ungdomar och aktivister som har tröttnat på att leva gömda.

– Musikalen utgår från år 2032 när all gränsbevakning försvunnit och blickar tillbaka på den hemska tiden, det vill säga nutiden.

Vilka är era mål med musikalen?

– Det är att sprida kunskaper och erfarenheter om hur det är att leva som papperslös. Vi vill väcka en debatt om Europas och Sveriges asylpolitik, bredda vilka historier som får höras från teaterscenen och även bredda vilka som får berätta historierna. 

Har det funnits några svårigheter med att jobba med personer utan scenerfarenhet?

– Jag skulle snarare se det som att det ger mer att folk som faktisk har egna erfarenheter av att leva så här får berätta om det, istället för att profesionella skådespelare måste iscensätta något de inte själva upplevt.