Premiärministern Jan Peter Balkenende och Amsterdams borgmästare Job Cohen ledde minnesceremonin vid det gathörn i Amsterdam där Theo van Gogh, 47, mötte döden den 2 november förra året. Runt 500 människor hade samlats för att delta.

– Diskriminering och hat – det hjälper ingen. Mördaren fanns skyldig, rättvisan segrade. Det är något bra, men lagen är inte tillräcklig, sade Balkenende till åhörarna.

Budskap i blod

Van Gogh, som kritiserat islam och det mångkulturella samhället, attackerades tidigt på morgonen.

Han cyklade längs en väg i stadens östra delar när den radikale islamisten Mohammed Bouyeri sköt honom. Bouyeri skar därefter halsen av van Gogh och stack fast en lapp med en kniv i van Goghs bröst.

– Vi får inte tillåta oss att splittras av människor som skriver sina budskap i blod, sade Balkenende men betonade att Bouyeri faktiskt är ”någon från vårt land”.

Han mottog bara spridda applåder och avbröts och häcklades av medlemmar i Pim Fortuyn-listan. Gruppen bär sitt namn efter den holländska politiker och vän till van Gogh som mördades 2002 av en djurrättsaktivist.

En bit från talarpodiet stod en banderoll med skriften ”Balkenende, du kom ett år för sent!”.

Hämnd

Mohammed Bouyeri, 27, med ursprung i Marocko dömdes till livstids fängelse i juli utan någon möjlighet till villkorlig frigivning.

Mordet på van Gogh utlöste en våg av mordbränder i moskéer och muslimska skolor, vilket ledde till hämndattacker, om än i mindre utsträckning, riktade mot kristna skolor.

Debatten kring integrationen av landets cirka en miljon personer med annat ursprung än Nederländerna blev intensiv.

Charlott Hamelink, 20, som följde ceremonin, berättade för nyhetsbyrån AFP att hon inte kan se att de etniska spänningarna i landet minskat sedan mordet.

– Jag hoppas att det inte är för sent, sade hon.

TT/AFP