Unken, hasande, stendöd: I tio års tid har zombietrenden plågat populärkulturen. Ända sedan Danny Boyle återupplivade genren i 2003 års ”28 dagar senare” har horden av vandrande lik härjat fritt i tv och film, litteratur och tv-spel.
Under decenniet som följt har vampyrertrenden kommit och gått: varulvarna, hoberna, trollen – alla har lämnat rampljuset. Men zombien visar inga tecken på att sakna graven: I sommar blev zombieöverlevnadsexperten Herman Geijer lyssnarnas val i Sommar i P1. Idag har ”Fear of the walking dead” , en spin-off till den internationella publiksuccén ”The Walking Dead”, premiär på HBO Nordic. Samtidigt anordnades Stockholm zombiewalk för nionde året i rad förra helgen (en sorts monsterparad där tusentals zombiefans hasar fram genom innerstan.)
Stendöd trend fyller 10
Själva trenden intar Sverige 2005, då ordet ”zombietrenden” för första gången dyker upp på en svensk kultursida. Men redan 2004 förutsåg kulturjournalisten Fredrik Strage den kommande epidemin i DN-reportaget ”Det ska vara en zombie i år”. 128 månader senare ringer Kulturnyheterna upp zombietrendens patient zero och frågar varför hans spaning vägrar dö.
– Det intressanta med zombien är att de är så svåra att ledsna på. De har inga personliga egenskaper överhuvudtaget, de är bara en matta av vandrande lik. Vampyrer måste ha personligheter, karaktärer som du kan ledsna på, med zombies måste du berätta om människor och relationer mot en bakgrund av dött kött, säger Fredrik Strage.
Parodier gör den starkare
Zombien har figurerat som populärkulturell figur sedan 30-talet (1932 års ”White Zombie”), men exploderade i popularitet i början av 00-talet. Enligt Fredrik Strage var det Resident Evil (2002) och 28 dagar senare (2003) som väckte trenden på nytt, men det var först 2004 som den blev officiell:
– Det var när den brittiska zombiekomedin ”Shaun of the dead” kom som man kände att det var en trend. För att kunna göra en parodi måste det finnas något att parodera, säger Fredrik Strage.
Efter Strages spaning har zombiejournalistiken blivit en egen genre.”Zombien – hetare än någonsin, ”Vad säger zombien om vårt samhälle?”, ”Zombietrenden når Sverige” är några av de dussintals zombiespaningar som skrivits varje år sedan dess.
Känner du någon ånger inför att ha utlöst kulturjournalistikens tröttaste spaning?
– Nej gud nej, snarare stolthet. Om det finns minsta lilla koppling mellan mig och den nuvarande zombiepeidemin är det bland det största jag åstadkommit som journalist, säger Fredrik Strage.
Kan inte stoppas
På 30- och 80-talet dök zombien upp som en kortvarig trend, men den här gången tycks filmpublikens hunger efter zombiekött vara omättligt. Tv-serien ”Fear of the walking dead” är en spin-off på publiksuccén ”The Walking Dead” (67 avsnitt sedan 2010), som i sin tur är baserad på Robert Kirkmans serietidning ”The Walking Dead” (145 utgåvor sedan 2003). Producenterna bakom tv-serien har redan berättat att de planerar minst sex säsonger till fram till 2021.
En zombie kan bara stoppas om man förstör dess hjärna. Hur ska man göra för att ta död på zombietrenden?
– Jag vet inte om jag vill stoppa den, jag älskar ju zombies. Men det största hotet är förmodligen banala manus, misslyckade parodier, trötta koncept. Till och med jag kommer nog tröttna på Walking Dead om de kör 12 säsonger, säger Fredrik Strage.
Trötta koncept eller inte, på bio fortsätter zombievågen obehindrat. Jane Austen-tolkningen ”Pride, prejudice and zombies”, pojkscoutsdramat ”Scouts and Zombies” och den sjätte Resident Evil-filmen är bara några exempel från det kommande filmåret.
Kanske bör zombien numera förstås som en genre, som deckare eller fantasy, snarare än en trend. Kanske är det bara tanken på den som något nytt eller tidsenligt, som borde dö. Zombien är ju trots allt oförmögen till det.