Nu sprids därför ett gammalt citat som hävdas vara taget från Martin Luther King Jr, som en reaktion till händelserna under dagarna som gått.

"?I mourn the loss of thousands of precious lives, but I will not rejoice in the death of one, not even an enemy. Returning hate for hate multiplies hate, adding deeper darkness to a night already devoid of stars. Darkness cannot drive out darkness: only light can do that. Hate cannot drive out hate: only love can do that." - Martin Luther King, Jr.

Citatet, framförallt dess första del som handlar om att sörja men inte glädjas över en fiendes död, återges flitigt i Twitterflöden och Facebook-statusuppdateringar över världen.

Ett träffande citat, ingen tvekan om det. Men är det korrekt? I skrivandets stund sker en diskussion om citatets bakgrund i samma sociala medier.

Ett ihärdigt påstående är att just den första delen av citatet "?I mourn the loss of thousands of precious lives, but I will not rejoice in the death of one, not even an enemy." som har återgivits fel - eller helt fabricerats. Den kanske mest träffande meningen i ljuset av de senaste dagarnas händelser.

I ett tal från 1967, återgivet här, sa Martin Luther King Jr så här bland annat:

"Through violence you may murder a hater, but you can't murder hate through violence. (All right, That's right) Darkness cannot put out darkness; only light can do that. [applause]"

Men det råder minst sagt oklarheter hur meningarna egentligen sammanförts.
Enligt en artikel var det magikern Penn Jillett som startade det felaktiga citat-flödet genom att ha missuppfattat ett annat av Martin Luther Kings tal.

Ett halvrätt citat kanske inte är hela världen, för den som återger det i alla fall. Vill man uttrycka sin åsikt via någon annans ord kanske det inte spelar någon roll vems de är, så länge man står för innebörden själv.

Det intressanta med dessa "löpeldar" som går på nätet är oförmågan att källgranska uppgifter i skarpa nyhetslägen som när Usama bin Ladin skjuts till döds av amerikansk elitstyrka i en lyxvilla.

När nyheten nådde yrvakna svenskar på måndagsmorgonen följde också en bild på ett sönderskjutet ansikte. Ett ansikte som påstods vara Usama bin Ladin och beviset på hans död. Bilden publicerades i flera medier med motiveringar som "Därför publicerar vi bilder på Usama bin Ladin" - bland annat hos TV4.

Bara timmar senare uppdagas det att bilden var falsk och hade cirkulerat på nätet i två års tid.

Det råder ingen tvekan om att sociala medier har blivit en oerhört viktig informationskanal och spridare av snabba nyheter och obekväma sanningar.

Men kräver man information i ljusets hastighet så får man vara beredd på näsbrännor av detta slag lite titt som tätt.

sofia.benholm@svt.se