En studie gjord av bland andra Jonas Andersson Schwarz, på Södertörns högskola, visar att traditionella medier överskattar de sociala medierna. Foto: TT

”Fel att sociala medier blir allmän opinion”

Uppdaterad
Publicerad

Det finns mellan 500.000 till 700.000 twitteranvändare i Sverige. Men bara en bråkdel av dem är aktiva. Ändå har mikrobloggen – liksom Instagram och Facebook – blivit den nya religionen.

– Massmedier plockar lite cyniskt upp starka och extrema åsikter på sociala medier och gör en story av det eftersom det är pikant. Det tror vi är farligt, säger Jonas Andersson Schwarz, forskare vid Södertörns Högskola.

Nu vill Jonas Andersson Schwarz och tre forskarkollegor slå hål på den idealiserade bilden av sociala medier som neutral förmedlare av vad folk tycker och tänker.

– Tweets som har en stark punch line hoppar upp i flödet och får väldigt stor spridning. Väldigt starka åsikter gynnas medan de mer balanserade och avvägda åsikterna missgynnas.

”Demokratiskt problem”

Risken, menar han, är ett ordkrig där positioner är givna och låsta, där det är svårt att få utrymme för en nyanserad debatt kring stora och komplicerade frågor.

– Det här är ett djupt demokratiskt problem, säger han.

Twitter har inte fler än 100.000 användare i Sverige som twittrar dagligen. Bara ett tusental av dessa är väldigt inflytelserika.

Delat blir ”storm”

När få men mycket flitiga twittrare som följer varandra uppges vara representativa för den allmänna debatten är risken, menar forskarna, att traditionella medier målar upp inläggen på Twitter som en folkrörelse – när det i själva verket rör sig om ett 50-tal personer med många följare som gärna retweetar inläggen inom sin egen åsiktskrets.

En liten grupp elittwittrare kan hålla den allmänna debatten gisslan, de mest delade inläggen blir lätt till ”storm” och får inte sällan representera den allmänna opinionen, i de traditionella medierna.

Pippi ett exempel

– Det händer också att inflytelserika twittrare lyfter upp saker för att göra sig löjliga över andra åsikter och åsikten de pekar på bereds en massa plats och tycks vara väldigt förekommande. Som till exempel i Pippi-debatten.

Det var i september ifjol som Kulturnyheterna berättade att SVT hade klippt bort kränkande ord i nyutgåvan av Pippi Långstrump-filmen. Nyheten växte sedan till en raket på Twitter.

– Vi såg att det var en väldigt lite minoritet som rasade mot att man redigerade i Pippi. Men många gjorde sig lustiga över det och fick det att verka större än det verkligen var. Räknar man till antalet följare så ser man det var en överväldigande majoritet som inte tyckte att det var några problem att man klippte i Pippi.

– Vi vet sedan länge att massmedier aldrig är helt representativa. Men det är kanske så att många förleds att tro att social medier är mycket mer representativa eftersom de ”representerar vanliga människor”. Men det behöver inte vara så. Vi måste börja vara mer kritiska mot social medier också, säger Jonas Andersson Schwarz.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.