Rätten till abort, barnomsorg, föräldraförsäkringen – så här i backspegeln är det lätt att ta 70-talets reformer för givna. Dagens feministiska kamp anklagas däremot för att vara svår att förstå sig på.
Johanna Palmström och Mireya Echeverría Quezada är chefredaktörer för kulturtidskriften Bang. Inför åttonde mars har de svarat mycket i telefon.
– Vi har båda blivit uppringda i veckan med frågor om varför ska man fira åttonde mars eller hur läget är inom feminismen just nu, säger Johanna Palmström.
– Man kan inte prata om en feminism, det är en bred rörelse. Det är också intressant att se rörelse där som definieras som en feministisk kamp. Till exempel har transrörelsen inom feminismen varit ifrågasatt inom vissa delar. Antirasismen som varit väldigt stark de senaste åren i Sverige har också ifrågasatts, om det är någonting som ska inkluderats i den feministiska analysen, säger Mireya Echeverría Quezada.'
Ska syna makten
Inom politiken har förhållandet till feminismen skiftat över tid och lika oense är dom om vad som faktiskt är en feministisk politik i praktiken. Tidskriften Bang befinner sig visserligen befinner till vänster men menar sig stå i ständig opposition oavsett regering.
– En feministisk grundhållning är att syna makten och att se vem som har privilegier och vem som inte har det. Den politiken som har förts som jämställdhet, där RUT-avdrag funnits med, har tydligt riktat in sig på medelklasskvinnor eller kvinnor som har de tillgångarna, säger Johanna Palmström.
Deppiga artiklar
Bang har funnits i mer än tjug år och har ofta haft en akademisk prägel , men i senaste numret av tas ett nytt grepp, det är en cover på tidning Mama.
– Vi har gjort en ”Feel bad Mama”. I Bang-tradition lite deppliga artiklar om barnfattigdom och hur skolan håller på att slås i spillror, säger Johanna Palmström.
Flera maktaspekter
Dagens feminism uppfattas kanske med rätta som spretig, men samhället är också spretigare. Feminismen idag rymmer flera perspektiv än jämställdhet mellan man och kvinna. som klass som etnicitet.
– Vi kan inte bygga en feministisk rörelse som bara handlar om kön och män v.s. kvinnor. Det finns flera maktaspekter. Till exempel är svarta män i Sverige mer diskriminerade på arbetsmarknaden än vita kvinnor, det är en tanke som är viktig att ha med sig i dag, säger Mireya Echeverría Quezada.