Är svenskarna världens ensammaste folk?

Uppdaterad
Publicerad

Är svenskarna de mest ensamma människorna i världen? Det menar regissören Erik Gandini, som granskar den svenska invididualismen i en ny dokumentär som vill ställa obekväma frågor.

Sverige präglas av hög utveckling, välstånd och självständiga samhällsmedborgare, men ett av världens modernaste länder är kanske också befolkat av de mest ensamma människorna. Det menar dokumentärfilmaren Erik Gandini som nu är aktuell med en ny film.  I ”The Swedish Theory of Love” synar han det svenska välståndets baksida.

– Filmen är ett stort försök att ifrågasätta något så grundläggande, självklart och upphöjt som oberoende i det svenska samhället, säger Erik Gandini till Kulturnyheterna.

Han har tidigare gjort filmer om fånglägret Guantanamo i filmen ”Gitmo”, om konsumtionssamhället i ”Surplus”, om Berlusconis TV-styre i Italien i ”Videocracy”. Nu ger han sig alltså på Sverige och ett samhälle präglat av materiellt välstånd.  

– Det tog mig ganska lång tid innan jag förstod att Sverige är unikt. Man har byggt upp ett helt välfärdssystem enligt idén att varje individ ska vara fri från de andra, säger Erik Gandini. 

Spår från folkhemmet

Gandini går tillbaka till 1970-talet när svenska politiker med Olof Palme i spetsen formulerade en vision om individens oberoende. Ingen kvinna skulle behöva vara beroende av någon annas försörjning, ingen äldre skulle vara beroende av barnens omhändertagande.  Experter menar att Sverige är ett land präglat av individualism, mer än något annat i världen. 

– Det finns till och med en teori som kallas den svenska kärleksteorin som går ut på att äkta autentisk kärlek bara kan upplevas av två av varandra oberoende individer. Jag tyckte att det var en bra titel på filmen. 

Oberoendet och det svenska välståndet har en baksida, menar Erik Gandini, och tar stöd av statistiken: Antalet ensamhushåll är högt samtidigt som myndigheter stöter på allt fler dödsfall där den avlidne inte upptäcks på flera månader, ibland år. 

– Jag är livrädd för att själv dö ensam i en lägenhet och ingen upptäcker mig förrän två år senare.  Vi följer ett sådant fall i filmen. 

Vill inte ändra historien

Även om ensamheten är en följd av välståndet är Erik Gandini noga med att poängtera att filmen inte är utvecklingskritisk.  

– För mig är det uppenbart att det inte finns någon dröm i film om att vi ska gå tillbaka till 50-talet eller vända utvecklingen bakåt.

– Det finns en scen i filmen med en SFI-lärare som försöker lära  sina elever från Syrien att de ska svara med korta svar för det gillar svenskarna. När jag bevittnade detta tänkte jag att det motsatta vore fantastiskt, att syrier lär oss att svara med längre svar och bjuda varandra på middag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.