Historien om Dagmar Friman bygger på kvinnosakskämpen, Anna Whitlock som runt sekelskiftet tillsammans med en grupp kvinnor, startade livsmedelskooperativet Svenska hem.

I den här säsongen organiserar Dagmar Friman en namninsamling för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som kom att spela roll för kvinnorörelsens framväxt i Sverige. Den historiska lagändringen skedde först år 1921.

”Vill inte ha rösträtt”

– Ett av huvudargumenten mot kvinnlig rösträtt är att man säger att ”kvinnor vill inte ha rösträtt” och att ”de vill det inte för att det inte ligger i deras natur.” Så det här med natur är något som diskuteras i serien, berättar Sissela Kyle och som menar hur dåtidens syn på vad en kvinna är och vad som menas med det ”kvinnliga”, är fortsatta centrala frågeställningar i serien.

Men kampen för jämställdheten är inte bara en kamp mot männen. Frida Hallgren spelar rollen som Lottie, en kvinna som är hängiven sin familj, sin make och som vill leva upp till tidens kvinnoideal.

– Hon är mycket kvar i den här gamla bilden. Hon tycker inte att man ska tala om otrohet hemma. Man får inte ha krav på mannen om att han inte ska få vara otrogen, säger Frida Hallgren och berättar att i den andra säsongen ställs Lottie inför utmaningar som gör att hon ifrågasätter sin egen syn på sig själv och att hon befinner sig i en feministisk process.

Saknas fakta

Manuset bygger på boken ”Svenska Hem: en passionerad affär” av Monika Björk och Eva Kaijser från 2005. Men den har också kritiserats för att den inte ger en korrekt bild av historien och att fakta om Anna Whitlocks gärning, saknas.

– Den här fantastiska boken finns om man är intresserad av verkligheten och det finns väldigt, väldigt mycket intressanta skildringar att tillgå om man vill veta. Men det här är en dramaserie, säger manusförfattaren och idéskaparen till serien Pernilla Oljelund.

Verkligheten är inspiration

På samma gång som hon tycker att det är viktigt att serien är trogen historieskrivningen i grunden, menar hon också att för att kvinnohistorien ska kunna kännas relevant idag för dagens tittare, så måste manuset anpassas.

– Det är en karaktärsdriven historia som både är inspirerad av det som har hänt, men också det som händer idag. Det är också därför vi inte har kallat Dagmar Friman för Anna Whitlock, för Anna Whitlock är definitivt en inspirationskälla eftersom hon startade verklighetens Svenska hem. Men vi har heller aldrig sagt att det här är ett porträtt av henne, säger Oljelund.

Fröken Friman fortsätter kriga en tredje säsong. Serien är redan inspelad. Men om det blir en fjärde, är det ännu ingen som vet.

Andra säsongen av Fröken Frimans krig visas den 25 december klockan 21:00 i SVT1.