En ny dokumentärfilm om våldtäkt fick stor uppmärksamhet i Frankrike i vintras. Flera kända fransyskor berättar i filmen sin egen historia om det hemska som de har utsatts för.

I filmens svallvågor har en debatt om skam, skuld och vikten av att våga prata om händelsen som förändrar offrets liv tagit fart. Filmaren Andrea Rawlins är nu i Sverige för att visa ”Ett manifest mot våldtäkt” bland annat för Sveriges riksdag.

”Svårt för kända kvinnor”

I dokumentären, som kan ses i sin helhet under sökorden ”Viol elles se manifestent” på Youtube, möter man franska kvinnor – vissa kända och andra inte – i olika åldrar och med olika bakgrund. De berättar med olika röster om det övergrepp som de har varit med om. Det är avskalat och kommer direkt från hjärtat. Men det gick inte så smidigt redan från första tagning.

– I början var det väldigt svårt, särskilt för kända kvinnor. Det är så stigmatiserande. När man är känd är man rädd att bara bli betraktad som ett våldtäktsoffer och inte som en skådespelare eller politiker, säger Andrea Rawlins till Kulturnyheterna.

”Ärren försvinner aldrig”

Bakgrunden för intervjuerna är en soffa och en tapet. Inte så mycket mer. Sparsamt, men ändå något som vill tala till tittarens undermedvetna.

– Tapeten på väggen är sönderriven, vilket representerar de ärr som kvinnorna har inombords. De försvinner aldrig, säger filmaren.

På tidigt 70-tal skapade dåtidens franska, kvinnliga kulturpersonligheter med Simone de Beauvoir i bakhuvudet ett manifest för fri abort. Manifestet mot våldtäkt kanske inte kommer att ändra lagstiftningen på samma sätt, men däremot skapa en attitydförändring

– Därför är jag glad att vara här och se att filmen lever vidare. Jag tror och hoppas att det är början på något, säger Andrea Rawlins.

Reporter: Alban Friberg

Foto: Joakim Hallgrim Rückert

Klippning: Mikael Eriksson