Gladiatorspel som dokusåpa i ett dystopiskt övervakningssamhälle. Suzanne Collins Hungerspelsböcker, och filmerna som baseras på trilogin, är späckade med samhällskritik. De skildrar totalitärt förtryck, övervakning, medier som propagandaverktyg och en elit som vältrar sig i konsumtion på massornas bekostnad.
– Sprängkraften i Hunger games handlar väldigt mycket om sociala orättvisor ur en ung människas perspektiv, säger litteratursociologen Malin Nauwerck.
Blivit barbie och tv-spel
Att Hungerspelen faktiskt har inspirerat till politisk aktion kan vi se i Thailand, där ungdomar greps när de gjort den berömda Hungerspelsgesten. Men som populärkulturellt fenomen har böckerna och filmerna börjat leva sitt eget liv, och blivit både en modern frihetsmyt och kommersiell succéprodukt.
– Vi har en berättelse som är extremt kritisk till våld, till underhållning, konsumtionshets och skönhetsindustrin. Och ändå så ser vi Katniss som barbiedocka. Och vi ser ett tv-spel där du ska vara en av de här ungdomarna som ska spela Hunger games och vara en av de här ungdomarna som överlever spelen, säger Malin Nauwerck.
Både höger och vänster
Hunger Games-trilogin har sålt i 82 miljoner exemplar över världen. I likhet med sin rollfigur Katniss Everdeen i filmerna betraktas skådespelerskan Jennifer Lawrence som en stridbar feminist.
Böckerna och filmerna är en global succé i likhet med Harry Potter och Twilight, men till skillnad från J.K Rowling och Stephanie Meyer, har författaren Suzanne Collins inte tagit någon stor plats i offentligheten. Vilka politiska budskap läsaren och tittaren läser in i berättelsen beror på ideologisk hemvist.
– För individualisten så har vi den här starka personen som står upp mot den förtryckande staten, som finner frälsningen i sin egen frihet i relation till naturen. Men för den som kommer från det andra hållet finns det en kritik av sociala skillnader, av exploatering av fattiga, en stor problematik kring könsroller, säger Malin Nauwerck.
Fler har följt efter
Efter framgångarna för Harry Potter och Twilight poppade det upp många berättelser på samma tema. Likadant är det i fallet med Hungerspelen.
– Vi har sett massor av exempel på dystopisk överlevnadsfiktion, varav några har blivit ganska välsäljande böcker och filmer, till exempel Divergent. Samtidigt så tror jag inte att man kan hitta nästa globala mediefenomen i en kopia på något som redan finns, säger Malin Nauwerck.