Bamse är världens starkaste och snällaste björn, tack vare sin Farmors dunderhonung. Han har funnits ända sedan 1966 och nu kommer den första riktiga långfilmen, ”Bamse och Tjuvstaden”.

– Förväntningarna är på topp och filmmakarna har lyckats göra en väldigt värdig filmatisering av den gamla nationalklenoden, som man nästan kan kalla honom, säger Fredrik Sahlin. 

”Bamse låter som kommissarie Beck”

Filmen har en stjärnspäckad ensemble som ger röst åt Skalman, Lille Skutt och med Peter Haber i spetsen som Bamse. De ger sig in i Tjuvstaden för att rädda Farmor från den elake Reinard Räv.

– I början är det lite svårt att vänja sig vid att alla karaktärer har egna röster, att Bamse faktiskt låter som kommissarie Beck till exempel. Men man vänjer sig efter ett tag. Haber gör det bra, men bäst av alla är nog Magnus Härenstam som Reinard Räv.  

Filmen är ritad för hand något som Fredrik Sahlin tycker gör filmen väldigt snygg.

– Det är lite gammaldags men samtidigt uppdaterat. Rent fysiskt finns det ett djup i karaktärerna och i bilden.

Saknar fantasin

Men han är dock kritisk till intrigen och tycker de tidigare kortfilmerna om Bamse innefattade ett rikare universum med trollkarlar, häxor och drakar.

– Den här filmen är mer jordbunden, vilket jag tycker är överraskande i dessa fantasy-tider. Intrigen är onödigt tam och fantasilös.

”Bamse är inte längre revolutionär”

Men det är inte bara fantasin som det finns avsaknad av. Den tidigare väldigt politiska Bamse, som ofta hamnade i blåsväder och blev anklagad för att vara allt från kommuniskt till drogliberal, är nu helt opolitisk.

– Bamse är inte längre revolutionär, han är mer som en logotyp i den stora Egmont-koncernens tjänst. Jag kan tänka mig att pappan till Bamse, Rune Andréasson skulle haft lite svårt med det.  

”Bamse och Tjuvstaden” har premiär 17 januari.