Ett år med stora framgångar och nya hinder. Så sammanfattar Svenska Filminstitutet (SFI) läget för jämställdheten inom svensk film i den nya rapporten ”Filmåret i siffror 2014”.

Allt fler kvinnor producerar

Statistiken visar att filmavtalets målsättning om en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga filmskapare är inom räckhåll: Förra året var 61 procent av producenterna som fick stöd för långfilm kvinnor, bland manusförfattarna var siffran 53 procent och bland regissörer 40 procent. Det är de bästa siffrorna sedan mätningarna började.

– Bland de filmer som går att påverka aktivt är det nu jämställt för första gången, men bland de filmer som görs utan stöd eller med automatstöd är jämställdheten mycket sämre, säger Torkel Stål, analytiker på SFI.

Manliga blockbusters

Det är det omdebatterade automatstödet som agerar bromskloss för jämställdhetsmålet. Stödet, som infördes 2013, ska ges till filmer med en ”stark publikpotential”. Inom den kategorin dominerar fortfarande de manliga regissörerna, med 83 procent av stödet.

Men tittar man på svensk film i största allmänhet, och inte bara på de som får stöd, är det fortfarande en manlig kultursektor. 82 procent av svensk film regisserades av män 2014, medan 88 procent av alla manus och 57 procent av alla produktioner var manliga. I de siffrorna ingår då alla sorters film, även lågbudgetproduktioner med begränsad publik.

”Det krävs en attitydförändring vad gäller vem som har kompetens inom teknik och vem som har rätt att göra film på egen hand”, skriver SFI i sin rapport.

Barnfilm på frammarsch

Rapporten visar också att de svenska biobesöken ligger på en fortsatt stabil nivå jämfört med de senaste åren, mycket tack vara Felix Herngrens succé med ”Hundraåringen”, som lockat 1,1 miljoner svenskar till salongerna.

Något som sticker ut 2014 är barnfilmens allt starkare ställning, hela fyra av de fem mest sedda filmerna förra året var just barnfilmer, en siffra som pekar på att biobesök blivit ett familjenöje i större utsträckning än tidigare.