Filmavtalet ska förhandlas om till nästa år. Foto: TT

Nya krav på filmpolitiken

Uppdaterad
Publicerad

Två av filmbranschens stora aktörer vill ha hårdare styrning av filmkonsulenterna och slopat automatstöd.

Inför nästa år ska ett nytt filmavtal vara på plats, och just nu pågår diskussioner om hur det ska se ut. Film i Väst och Film- & TV-Producenterna skriver i ett öppet brev till kulturminister Alice Bah Kuhnke att svensk film både behöver mer pengar och bättre styrning. ”Svensk film missar målen” är rubriken. Som avsändare står Björn Rosengren, ordförande för FTVP, och Tomas Eskilsson, vd för Film i Väst.

”Vi är uppriktigt oroade över läget i svensk film just nu. Vi upplever att den ekonomiska situationen är mycket allvarlig. Det nuvarande Filmavtalet är underfinansierat och har inte förmått möta medieutvecklingen”, börjar de brevet.

Automatstödet, som kom till 2013 på initiativ från Film & tv-producenterna, har tidigare kritiserats. Nu borde det tas bort, tycker brevskrivarna.

”Vi menar att det automatiska förhandsstödet bör ersättas av konsulentstöd för motsva-rande filmer, alternativt ett marknadsstöd av dansk modell”, står det i brevet.

 – Filminstitutet har förvaltat automatstödet väldigt dåligt. Man skulle inte förvalta det så styvmoderligt, säger Björn Rosengren när Kulturnyheterna ringer upp.

Det håller inte Anna Serner, vd för Filminstitutet, med om.

– Vår uppfattning är att Automatstödet var feltänkt när det från början uteslöt kvalitativa aspekter. Det hade inte spelar någon roll hur mycket vi än hade vårdar det, säger hon.

För lite kvalitetsfilm

Problemet är att Sverige i dag producerar för få breda kvalitetsfilmer, för få stora berättelser, tycker Björn Rosengren.

 – Det bottnar i att vi har för lite pengar och för lite styrning på Filminstitutet. Det måste finnas en styrning, det kan inte vara så att en konsulent tycker en sak, en annan något annat.

Filminstitutet har ”missat de breda kvalitetsfilmerna”, för att man inte följt filmavtalets mål ordentligt, menar Björn Rosengren. Anna Serner slår ifrån sig kritiken.

– Min tolkning är att det inte handlar om en styrning av konsulenterna, utan om en bransch som har det så svårt ekonomiskt. Vad som hänt under senaste två åren är att alla noterar att vi saknar breda kvalitetsfilmer. Vår tolkning är att bland annat automatstödet är en av orsakerna, som Film & tv-producenterna var med och införde. Nu är vi alla överens om att försöka ändra det.

Krympande pengapåse

Anna Serner pekar på att filmbranschens intäkter krympt drastiskt bara de senaste två åren.

– Genom att marknaden för hyr- och köp-dvd har minskat har vi tappat ungefär 700 miljoner. Det här gör att branschen har svårt att hitta finansiering nog för att utveckla breda kvalitetsfilmer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.