Studio Ghibli ligger bakom animerade publiksuccéer som ”Min vän Totoro” från 1988, ”Spirited Away” som gav Hayao Miyazaki en Oscar år 2001 och nu senast Oscarsnominerade ”Prinsessan Kaguya”.

Det japanska filmbolaget har länge sneglat på Astrid Lindgrens berättelser. Hayao Miyazaki försökte i flera år övertala Astrid Lindgren om att få animera Pippi Långstrump. Men hon sa nej, efter att ha blivit missnöjd med den tysk-kanadensiska animerade tv-serien som kom i slutet av 1990-talet.

Animerad Ronja Rövardotter

Hayaos son Gorō Miyazaki hade dock bättre lycka med rättigheterna. Han är nu aktuell med en animerad barnserie om Ronja Rövardotter som hade premiär i Japan i höstas.

– Jag läste Ronja Rövardotter för första gången när jag fick mitt första barn. Jag kunde förstå Mattis glädje i att få barn och det var så Ronjaprojektet började, säger Gorō Miyazaki.

Att Ghibli suktat efter både Pippi och Ronja rimmar väl med filmbolagets renommé. Ett gemensamt drag för deras produktioner är att tjejer ofta varit i huvudrollerna, till skillnad från i andra barnfilmer.

”Mer inspirerande att gestalta kvinnor”

– I Japan liksom andra samhällen blir kvinnor diskriminerade. En kvinna handlar främst av personliga skäl, för att hjälpa sin familj eller den hon älskar. En man handlar för prestige, makt eller materiella ting. Det gör att det är mer inspirerande att gestalta kvinnor än män. Med flickor i huvudrollerna är det lättare att ge huvudkaraktärerna djup, säger Gorō Miyazaki.

Är det ett politiskt ställningstagande?

– Nej, det är mer på ett mänskligt plan. När jag var liten så arbetade min pappa hårt, mamma fick sköta hemmet helt ensam. Redan som barn kände jag av hennes inre kamp att acceptera situationen. Jag undrade varför det var kvinnan som tvingades välja den rollen. Så kände jag som barn, och så känner jag fortfarande när jag ser på samhället.

Frostig relation mellan far och son

Det har inte varit lätt för Gorō att fylla sin fars roll på Studio Ghibli. Många var kritiska när han började regissera filmer, inte minst pappa Hayao själv. När han regisserade sin första film, ”Berättelser från ö-världen”, blev relationen mellan far och son så ansträngd att de inte pratade med varandra under hela produktionen. Men de ska ha försonats efter att Hayao sett filmen och gett sin son godkänt.

– Det var svårt att få personalen att acceptera att jag skulle regissera. Jag hade ingen erfarenhet av att göra animationer, jag var en amatör. Att jag då skulle regissera var något som somliga på Studio Ghibli var emot.

Omöjligt att toppa pappa

Vad lämnar din far efter sig?

– Jag tror att kopplingen till personen Hayao Miyazaki är starkare än kopplingen till studion. Det spelar ingen roll om någon annan gör en likvärdig film. Det kommer fortfarande inte anses vara en Studio Ghibli-film, säger Gorō och tillägger:

– En sak jag tänkt på är att de på ledande positioner inom Ghibli tillhör en generation som upplevt kriget. De skapar något helt annat än den unga generationen. Miyazaki och Takahata är mycket olika som filmskapare, men ska man tala om vad de har gemensamt så är det nog att de båda vill veta vad det innebär att vara människa. Om någon i framtiden vill göra en film som verkligen representerar Studio Ghibli, så måste den också fundera över vad det innebär att vara människa.

Kan du ta över Studio Ghibli?

– Det är ingenting jag bara kan bestämma mig för att göra. Även om jag skulle vilja så är det inte mitt beslut. Jag vet inte, säger Gorō Miyazaki.