Stora konstnärer som skaffar barn leder till generationer av skuld, skam och tandagnisslan. Det sorgliga faktumet tornar upp sig i Martin Widerberg släktkrönika ”Alla är äldre än jag”.
Regissörslegenden Bo Widerberg började göra en film om sin pappa, konstnären Arvid, men hann aldrig avsluta och lät den förbli halvfärdig fram till sin egen död. Sonen Martin Widerberg har sammanställt materialet, filmat eget och lagt in klassiska Widerberg-scener för att illustrera hur pappans konstnärskap och privatliv ofta flöt ihop.
”Alla är äldre än jag” skildrar totalt fyra generationer Widerberg-män och budskapet är tvetydigt. Martin Widerberg är avsändaren, ”jaget” i filmens titel, som tydligen känner sig yngst i sällskapet. Underligt med tanke på att hans egen son får stort utrymme.
Martin Widerberg duckar i alla fall inte för att blotta sin überkanoniserade pappas sämre sidor. Som att Bo Widerberg negligerade sin familj för sitt kreativa arbete (och sin älskarinna). I en talande intervju från 60-talet med Filmkrönikan berättar Bo Widerberg fritt om sin största inre konflikt. Hur mycket man kan skita i andra för att förverkliga sig själv.
Ganska mycket, om man får tro den här dokumentären. Vi får inget riktigt grepp om Bo Widerbergs far, som var utgångspunkten för ursprungsverket. Även om intervjuscenerna med den åldrande Arvid Widerberg (tillsammans med en liten apa) är trevliga. Och visst finns det en poäng med att sammanfoga familjescenerna ur ”Kvarteret Korpen” med dessa intervjuer, som skvallrar om att Bo och Arvid också haft en komplicerad, men stundtals också lycklig, relation som spillt ut på vita duken.
Det är när Martin drar in sin egen son Morris, och tvingar honom att konfrontera pappas neuroser framför kameran som innehållet svajar. Och välter.
Martins ältande frågor om ”hur känner du?” får det träffsäkra svaret ”som att vi gör det här mest för din skull” av sonen Morris. Och Pojken gör vad jag kan döma en korrekt analys.
Martin Widerberg säger att han överkompenserat i sin papparoll istället för att göra karriär, förmodligen för att inte bli som sin egen pappa. Det hade varit hedervärt om han inte hade suttit och gnällt om detta för sin son.