Tigrar och tatueringar
Publicerad
Betyg: 3 av 5
Originaltitel: Tigre og Tatoveringer
Regi: Karla von Bengtson
Svenska röster: Thea Stjärne, Shanti Roney, Claes Ljungmark, Benjamin Wahlgren
Folkets Bio inleder sin serie med knattefilm för de minsta med en landsvägsfilm, (en roadmovie!), från den smått berömda danska animeringstudion Copenhagen Bombay: "Tigrar och tatueringar", i regi av Karla von Bengtson.
Sexåriga Maj längtar efter en riktig familj och hennes farbror Tatuerar-Sonny, med de stora armarna och de extremt spinkiga benen, är överens om att "tatueringar och barn är en risig combo".
De ska börja leta passande familj i morgon. Men när farbror Sonny är borta råkar Maj tatuera in regnbågar, hästar och andra olämpliga roligheter på en vresig, sovande gängmedlems rygg, och i all hast måste de ta till flykten.
Alla ben är för övrigt extremt men stiligt spinkiga i regissören Karla von Bengtssons och Tigrar och tatueringars värld.
"Tigrar och tatueringar" är en fin film med allt man kan önska sig egentligen, en galen barbro lindgrensk hemmiljö tillika tatuerarverkstad, där en figur vid namn Loranga mycket väl kunde dyka upp runt knuten, och där det finns en soffa att krypa upp i tillsammans med sin tatuerar-farbror när han tittar på fotboll, och en moped att fly byn med när det blåser snålt och knuttegänget är efter en.
Det blir en landsvägsresa som bär av in i skogen mot äventyr bland märkliga sagoväsen som är oväntat knepiga till humöret. Men också till en cirkusfamilj, grillkorv över elden, en cirkusvagn och en tiger. Med andra ord stoff av det slag som ingen gärna borde behöva vara utan.
Fyrtio plus minuter är däremot i längsta laget för en vuxen hjärna, speciellt i sagoväsen-delen av historien, och man saknar den gissningsvis mustigare danskspråkiga dialogen i originalet, som låter sig anas på gott och ont.
Men särskilt Thea Stjärne och Shanti Roney gör ett fint jobb som de svenska rösterna i huvudrollerna, utan kletig barnslighet någonstans. Och nu är det inte mig filmen är till för främst, utan för den som ännu mer än jag är besläktad med en skvätt till sexårig unge som heter Maj, en som trodde att livets lösning låg i att ha en normal familj med mamma, pappa och lillebror och som utan urskiljning pratar med flygande alver och cirkustigrar.
Fint så. Speciellt när tatueringar med barnteckningsmotiv blir högsta mode bland motorcykelknuttar i byn.
Isabelle Espinoza
