I samband med Filminstitutets 50-årsjubileum gav regeringen i uppdrag åt Statskontoret att granska det svenska filminstitutet. I kontorets rapport, som lämnades över idag, fastslås att Filminstitutet behöver effektiviseras för att på ett tillfredställande sätt fullfölja sitt uppdrag att stödja svensk film.
Majoriteten av den film som svenskar idag ser ses på andra platser än i biografsalongen. Statskontoret menar att Filminstitutets fokusering på biografstatistik leder till att man därför tappar överblicken över svenskarnas filmvanor. Vilket i sin tur gör det svårt för Filminstitutet att ge några klara besked kring frågan om deras åtgärder har någon egentlig effekt.
Otydliga bedömningsgrunder
Inte heller är man nöjda med de kriterier som Svenska filminstitutet baserar sitt produktionsstöd till film på. Man menar att Filminstitutet i allt för hög grad är godtyckliga i sin bedömning av vilka filmer som får stöd. Motiveringen på avslag är ofta otydlig och detta menar man från Statskontoret leder till att varken regering, filmmarknadens parter eller filmskapare har möjlighet att följa de beslut som tas.
– I ett system byggt på subjektiva bedömningar är det väldigt viktigt med objektiva kriterier, säger Åsa von Sydow på Statskontoret till Kulturnyheterna.
Hon påtalar också att produktionstödd film ofta når en högre kvalitet än de filmer som saknar sådant, men att de kanske inte alltid når upp i riktigt höga publiksiffor.
Ensidigt fokus
Filminstitutets uppdrag är tudelat och de har dels ansvar för att stödja svenska filmproduktioner men också att förbättra det allmänna filmklimatet genom exempelvis ungdomssatsningar. Statskontoret menar att Filminstitutet lägger för mycket av sin tid och kraft på svensk produktion av film och för lite på den andra delen i uppdraget.
– Filminstitutet borde anpassa verksamheten efter de pengar man får, menar Åsa von Sydow.
”Borde jobba mer med tillgänglighet”
I rapporten kan man även se att Statskontoret är kritiska till Filminstitutets jobb med att tillgängliggöra och demokratisera svensk film. Svensk film är fortfarande svårtillgäng för personer med olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis saknas det i ett flertal av landets kommuner helt möjligheter för synskadade att få film syntolkad.
Jämställdheten har varit en prioriterad fråga för institutets ledning, trots det har man misslyckats med att nå det uppsatta målet på 40 procents representation. Framför allt är det kvinnliga regissörer för svensk långfilm som saknas.
– Vi ser att de jobbar aktivt med jämställdhetsfrågan, men vi tycker att de borde kunna jobba mer med tillgängligheten, säger Åsa von Sydow.