HD dömer journalister för GP-artikel

Uppdaterad
Publicerad

HD ändrar domen mot journalisterna som röjde en våldtagen kvinnas identitet i GP.

Tre journalister som friats i både tingsrätt och hovrätt fälls i Högsta domstolen för brott mot tystnadsplikt enligt tryckfrihetsförordningen. Straffet blir dagsböter, medan en våldtagen kvinna vars identitet röjts i samband med en artikel i Göteborgs-Posten tilldöms 20.000 kronor i skadestånd.

Ändrar beslutet

Det är justitiekanslern som drivit målet mot de tre journalisterna. Hovrätten konstaterade i sin friande dom att kvinnans identitet till viss del röjts, men att åklagaren inte kunnat bevisa att kvinnan inte godkänt publiceringen. HD ändrar nu domslutet.

Medier

– Jag konstaterar att Högsta domstolen slår fast att hela ansvaret för att identiteter inte röjs ligger på journalisterna, säger Cecilia Krönlein, chefredaktör på Göteborgs-Posten.

JK: Domen gagnar medierna

Justitiekansler Anna Skarhed är nöjd med domen.

– Jag är väldigt glad över slutsatsen. Den är till gang för både anonyma källor och medierna, säger hon.

JK menar att det varit bekymmersamt att lägre instanser inte fällt journalisterna.

– Den tolkningen av lagen skulle kunna innebära att det blir svårt för medier att få källor att ställa upp, säger Anna Skarhed.

Journalisterna på Göteborgs-Posten hade uppfattningen att ”Jessica”, vars identitet röjdes, hade gett sitt samtycke till publiceringen. Hon hade läst texten i förväg och också sett bilder i displayen i kameran. Tingsrätt och hovrätten gick på den linjen och friade journalisterna.

Men nu slår Högsta domstolen fast att det inte spelar någon roll om ”Jessica” godkänt publiceringen. I grunden fanns en överenskommelse att hon skulle få vara anonym och hon ställde bara upp med fingerat namn i artikeln. När identiteten röjs faller ansvaret på journalisterna, menar Högsta domstolen.

Ändrade rutiner

Göteborgs-Posten har ändrat sina rutiner kring publiceringar med medverkande som vill vara anonyma. I fortsättningen kommer man inte använda bilder som kan avslöja vem personen är. Det kan handla om silhuettbilder eller ett foto på en hand eller bakhuvud.

– Det behövs så lite för att man ska känna igen någon. Jag tycker det är lätt att välja bort den typen av bilder, säger Cecilia Krönlein.

Källskyddet är en helig princip inom journalistiken. Om människor inte kunde tala med journalister under anonymitetsskydd hade många stora avslöjanden och känsliga berättelser aldrig publicerats.

– Någonstans finns en gräns. Det finns en risk att man skalar bort så mycket detaljer att historien nästan inte går att berätta längre, säger Cecilia Krönlein.

Göteborgs-Posten kommer stå för rättegångskostnader, dagsböter och skadestånd för de tre dömda journalisterna. Ingen av dem jobbar idag kvar på tidningen.

Fakta: Detta har hänt

2012 ställde ”Jessica” upp i en intervju i Göteborgs-Posten. Hon hade brutalt blivit våldtagen när hon tog en taxi hem från krogen och ville varna andra. Taxichauffören som våldtagit henne var efter sitt korta straff tillbaka på jobbet och körde taxi igen. 

”Jessica” krävde att få vara anonym, men ställde ändå upp på en bild med löfte om att det inte skulle synas att det var hon. När bilden publicerades röjdes hennes identitet. Många kände igen henne.

GP förde i tingsrätten och hovrätten ett trassligt resonemnag om halv anonymitet, något som många publicister reagerade starkt på. Nu har alltså tre journalister dömts för brott mot tystnadsplikten i Högsta domstolen. Straffet blir dagsböter och skadestånd på 20.000 kronor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Medier

Mer i ämnet