Ilskan över jätteproppen Orvar

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges första tonåringar checkar ut.

40-talisterna dundrade rakt in i välfärdsstaten.

Nu vill SVT-ankaret Claes Elfsberg berätta deras historia – och ducka för sin egen pension.

Journalisten och programledaren Claes Elfsberg föddes 1948. Snart fyller han 67 år, och sägs därmed upp från sitt arbete på SVT. Sådana är reglerna, men Claes Elfsberg är inte särskilt sugen på att sluta jobba. Nu gör han en tv-serie som sina generationskamrater: de enträgna och inflytelserika.

– Det är en stor grupp människor som nu tvingas ut i sysslolöshet – eller pension som det också kallas för, säger han.

– Jag är inte klar än. Jag kommer visserligen att bli uppsagd från Sveriges television, men mitt yrkesliv är inte över än.

Största generationen någonsin

Mellan 1940 och 1949 föddes 1,2 miljoner barn i Sverige. Det var fler än någonsin tidigare. En så kallad baby boom går att urskilja mellan 1943 och 1949. Kriget var slut, landet var på tårna och föräldrar ville fortplanta sig, för att sedan sätta barnen i skolan.

– Fyrtiotalisterna är de första tonåringarna. Den första generationen som hade möjlighet att få en längre utbildning. Tidigare gick folk bara ut folkskolan, om de inte tillhörde en väldigt liten grupp i samhället, säger Thomas Fürth, forskningsledare på analysföretaget Kairos future, född 1947.

Tacksamma att klandra

Typiskt för 40-talisterna är att de, precis som Claes Elfsberg i yrkeslivet, inte ger sig, enligt Thomas Fürth. De vill vara med och bestämma. Påverka och driva fram politiska reformer. Mängd och inflytande har gjort generationen till en historiskt tacksam syndabock. Här utmärker sig 60-talisterna som tårtkastare.

1963 äger nästa baby boom rum i Sverige. Den pågår i tre år, fram till 1966. Under hela 60-talet föds 1,3 miljoner barn. Ett av dem är Maria Ekstrand.

1984 är 21 år gammal och medverkar i SVT-programmet ”Ärligt talat”. Då heter hon Hörnfeldt i efternamn, arbetar som reporter på tidningen Expressen, och kallar 40-talistväldet för ”jätteproppen Orvar”.

– Jag var ung, arg och lite orädd. Jag tyckte att fyrtiotalisterna tog en väldig plats. Det var en arbetsmarknadsfråga och en ekonomisk fråga så klart, men också en kulturell. Det var deras musik, deras vanor, deras brända bh:ar på bålet, deras rödvinskannor och ockupationer… Det fanns inte så mycket utrymme till någon annan, säger hon nu, 30 år senare. 

Ett ”köttberg”

Jätteproppen Orvar cementerades där och då. Till Maria Hörnfeldt skickades mängder med brev från troll i analog form. Men även en hel del bifall.

– Fyrtiotalisterna var ganska egocentriska då, och det har de fortsatt att vara. Nu har vi sett konsekvenserna av deras makt. Vi har sålt ut mycket av samhällets tillgångar och lagt om pensionssystemet för att de ska klara sig. De har haft, om jag får använda uttrycket åverkan, på kommande generationer, säger Maria Ekstrand.

Även före detta finansministern Pär Nuder (S) skrev öknamnshistoria när han drog till med ”köttberg” för att beskriva 40-talisterna under ett möte på Skandinaviska enskilda banken 2004.

”Jag blir väldigt rädd för generationsmotsättningarna den dagen som Göran Persson blir ordförande i PRO, och jag är inte alldeles säker på att 80- och 90-talisterna får det lätt att hävda sina intressen”, sa Nuder då.

90-talisterna blir flest

Möjligen hade han rätt.

1900-talets sista baby boom äger rum mellan åren 1989 och 1992. Under hela 90-talet föds drygt en miljon barn.

I dag är Maria Ekstrand, Pär Nuder och resten av 60-talisterna Sveriges största åldersgrupp. Men åt 2018 blir de omsprungna av 90-talisterna, enligt en prognos från Statistiska centralbyrån, SCB.

– Åttio- och framförallt nittiotalisterna har brutit med fyrtiotalisternas värderingar, som femtio-, sextio-, och sjuttiotalisterna fortsatte att anamma. De vill bli vuxna fort. Vuxen först vinner. I en studie vi gjorde kallade jag dem för ”generation ordning”, säger Thomas Fürth.

En curlad generation

För när 40-talisterna gjorde slut med konventioner och guldklockor för lång och trogen tjänst, jagar nästa jättepropp – 90-talisterna, det motsatta.

– De vill ha stora bröllop. Fyrtiotalisterna gifte sig inte. Nittiotalisterna tar en sväng tillbaka till mer konventionella värderingar. Man kan säga att tjugo- och trettiotalister nog har mer gemensamt med nittiotalisterna än med fyrtiotalisterna.

Är fyrtiotalisterna curlade?

– Ja, det kan man säga. Begreppet fanns inte då, så fyrtiotalisterna har nog svårt att ta det till sig. Men våra föräldrar var väldigt måna om oss. Åttio- och nittiotalister har det tuffare.

Har blivit tuffare

Claes Elfsberg har synts i tv-rutan sedan 1975. Han har haft det rätt bra, säger han. Men ”ingenting kommer gratis”.

– Jag hade praktik på SVT och fick vara kvar. Det är möjligt att det inte fungerar på samma sätt nu. Om jag får frågan av en ung människa om journalistik är någonting att satsa på så svarar jag nej. Arbetslösheten i den här branschen är alldeles för stor, säger han.

Varken han eller Maria Ekstrand vill titulera dagens propp av 60-talister, eller framtidens köttberg födda på 90-talet för någonting särskilt.

– Vi har några år kvar på arbetsmarknaden, sedan ska vi också dra vidare, säger Maria Ekstrand.

– De senare generationerna, det är ju mina barn. Det är väl sådana där man tittar med på kärlek i blicken och undrar, hur ska det gå för er?, säger Claes Elfsberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.