På Arkitekturskolan vid KTH i Stockholm pågår eget arbete i kursen ”Global connections”. Skolans fjärdeårselever har fått i uppdrag att rita ett hus utifrån ett valfritt klimat.

– Mitt val var att bygga i ett väldigt kallt klimat, så jag hittade en plats på Grönland. Tanken med huset var att göra en väldigt kompakt byggnad, där värmen stannar kvar på insidan, säger studenten Lisa Gustavsson och fortsätter:

– Minimalt med fönster, men de blir väldigt viktiga, för de blir utvalda platser som man satsar på.

Svenskt klimattänk lockar

Många som går kursen är utbytesstudenter. Alice Dicker kommer från Brasilien, och valde att studera i Sverige för att hon hört talas om hållbarhetstänket här. Det hus hon ritar är anpassat efter hemlandets klimat.

–  Det är väldigt torrt och otroligt varmt, så jag har valt dubbla tegelväggar, vilket är väldigt billigt i Brasilien och fungerar som isolering, säger hon.

Elevernas projekt väcker frågor om hur vi kan bygga i ett förändrat klimat. Enligt deras lärare Alexis Pontvik, professor i stadsbyggnad, handlar det om mycket mer än teknik eller att spara energi i konsumtionen i bostäder.

Riktning kan vara avgörande

–  Att man försöker arbeta med lokala material, med lokala förutsättningar och att man hittar enkla lösningar. Placeringen, riktningen, formen, ytskikten… Alla de aspekterna påverkar.

– Kan man arbeta med själva staden och stadsrummet..? I vilken riktning går ett kvarter? Kan man manipulera det så att solljuset är maximerat, så att man kan minimera el? 33 procent av världens koldioxidutsläpp härrör från byggnader. Då förstår man betydelsen av arkitektur och stadsbyggnad för klimatfrågorna i världen, säger Alexis Pontvik.