– Jag tror att hon har gjort verk som handlar om svåra känslor om ångest om någonting som många människor egentligen helst vill trycka bort, säger Iris Müller-Westerman, curator på Moderna museet.

Det brukar sägas att Louise Bourgeois konst är ett självporträtt – att hon skapar sina verk ur sin egen kropp och upplevelser. Hennes assistent och vän Jerry Gorovoy arbetade vid hennes sida i 30 år.

– När Louise bjöd hem mig såg jag en massa teckningar hon gömt under sängen. Den känslomässiga och självbiografiska aspekten av hennes verk är gåtfull. Hennes verk påminner mycket om en dagbok, man läser avsnitt ur hennes liv, säger han

Moderskapet blev tema

Hon föddes 1911 i Frankrike. Och hennes tidiga liv präglas av en sjuklig mamma och en pappa som bedrar både mor och dotter med guvernanten, sveket och vreden får utlopp i konsten. Senare i livet kom moderskapet upp som ett tema.

– Vid mitten av 90-talet ägnas hennes verk i större grad ägnades modern. Det finns en ambivalens. Hon sa: ”Att födas är att bli övergiven”, men också att hon själv inte kunde bli mor, då letade hon efter en, säger Jerry Gorovoy.

Sent genombrott

Det är först i 70-årsåldern det stora genombrottet med en stor retrospektiv utställning i New York – framgången får henne inte att slå av på takten utan hon skapar nya verk och utställningar fram till sin död. 2010.

Vad drev henne att arbeta så länge?

– Hennes ångest. Det finns inget botemedel, men arbetet gav henne insikt, men det finns inget botemedel mot existentiella trauman, säger Jerry Gorovoy.

I fredagens K Special visas filmen ”Louise Bourgeios – spindelkvinnan”. SVT2 20:00.