Det var i februari 2010 som regeringen beslutade att höja avgifterna i högskolan för utomeuropeiska studenter. I dragkampen om världens studenter ska Sverige konkurrera med hög kvalitet, inte låga priser, sade dåvarande högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

Men nu börjar avgiftshöjningen få dramatiska konsekvenser, inte minst på landets konsthögskolor. I en rundringning som Kulturnyheterna gjort riktar rektorerna hård kritik mot reformen.

– Det är en fullkomligt bisarr situation. Man införde den här reformen hastigt, och jag tror att man helt glömde bort de konstnärliga utbildningarna, säger Gertrud Sandqvist, rektor på Konsthögskolan i Malmö.

Noll antagna i år

Problemet handlar till stor del om studieavgifterna, som helt enkelt uppfattas som för höga. På Konsthögskolan i Malmö gör de nya reglerna att man måste ta ut en årsavgift på 200 000 kronor från varje utomeuropeisk student. Den summan kan få studenter betala, vilket gör att i princip inga utomeuropeiska studenter längre kommer in på skolan.

– Vi har fått in ett hundratal ansökningar från utomeuropeiska länder, och av dem skulle vi vilja ta in fem eller sex studenter. Men det finns inga pengar. I år blir det noll nya antagna, säger Gertrud Sandqvist.

Att så få väljer svenska konstskolor beror mycket på just priset. För en talangfylld konstnär från exempelvis Kina kan en utbildning på prestigeskolor som Goldsmith och Central Saint Martins kosta omkring 150 000 kronor per år. I Sverige är motsvarande pris runt 200 000 kronor. Incitamenten att plugga konst i just Sverige har alltså blivit mycket små.

Stick i stäv med uppdraget

Maria Lantz, rektor på Konstfack i Stockholm, berättar att man innan avgiftshöjningen hade utomeuropeiska studenter på 45 av 180 platser för masterstudenter. Hösten 2011 och 2012 har bara fyra personer från dessa länder antagits och lyckats betala avgiften på 265 000 kronor per år. Samma mönster syns på masterutbildningen Keramik och glas, där andelen studenter från länder utanför EU gått från hälften till noll.

– Vi vet att färre söker på grund av de höga summorna. Det blir en konkurrensnackdel för oss gentemot andra länder, säger hon.

Maria Lantz menar att avgiftsreformen inte bara skapar ett principiellt problem för Konstfack. Den riskerar också att minska skolans attraktionskraft bland svenska studenter.

– Även de vill befinna sig i en internationell, dynamisk miljö, de vill möta folk från andra kulturer. Nu får våra studenter inte det kontaktnätet vi skulle vilja ge dem. Dessutom går det stick i stäv med vad vi som högskola har för uppdrag, säger hon.

Mats Olsson, högskolerektor på Valand, är inne på samma linje.

– Vi utbildar studenter till en global marknad. Syftet är att de ska kunna arbeta internationellt. Att inte få det utbytet påverkar deras möjligheter väldigt mycket, säger han.

"Sverige isoleras"

Både Konstfack och Konsthögskolan i Malmö har varit i kontakt med regeringen för att övertala den att sänka avgifterna.

– Jag har framfört det här mängder av gånger och försökt peka på de orimliga konsekvenserna, att det här innebär att Sverige isoleras. Men jag får känslan av kulturdepartementet inte är särskilt intresserade av att ha internationella konstnärer till Sverige, säger Gertrud Sandqvist.

Flera av de konsthögskolor Kulturnyheterna talat med upprepar nu sina krav. Avgifterna måste sänkas, eller helst tas bort helt.

– Vi skulle önska att åtminstone våra utbildningar var undantagna från de här avgifterna. Annars missar vi kunskap vi skulle kunna få in i landet gratis. Det är inte bara en fråga för akademin utan också för näringslivet och samhället i stort, säger Maria Lantz.