Myten Ai Wei Wei

Uppdaterad
Publicerad

En kombinationen av medial genialitet, yttrandefrihetsiver och tvära kast mellan olika konstformer. Det är vad som gjort Ai Weiwei till en av de mest inflytelserika konstnärerna i dag.

Mest känd har han blivit för sina storslagna installationer – som när han lät handmåla hundra miljoner fågelfrön i porslin och ställa ut på Tate i London eller flög 1001 kinesiska migrantarbetare till en utställning i Kassel i Tyskland för att bo och turista i staden.  En sorts kommentar till världsordningen, där Kina förser västvärldens länder med produkter, men där många kineser inte har någon möjlighet att själva åka utomlands.

”Kan uttrycka sig hur som helst”

Ai Weiwei har ofta förhållit sig till uråldriga kinesiska hantverkstraditioner i sin konst, och skapat skulpturer och foto.

– Han är en allkonstnär som kan uttrycka sig precis hur som helst, bara han får fram de idéer han har. Och det handlar alltid om väldigt grundläggande, demokratiska rättigheter, säger Kulturnyheternas konstkritiker Ingela Lind.

– Ai Weiwei började sin bana, precis som många andra kinesiska konstnärer, med att balansera mellan västvärldens behov av en rebell mot regimen och Kinas behov av att framstå som modernt, säger journalisten och författaren Ola Wong.

Han har skrivit boken ”Pekingsyndromet” om det moderna Kina, där ett kapitel handlar om Ai Weiwei.

”Slutade vara ironisk”

2008 var Ai Weiwei en av de som fick prestigeuppdraget att göra OS-arenan Peking. Samma år inträffade jordbävningen i Sichuan. Regeringen försökte mörka det byggfusk som gjorde att jordbävningen skördade så många offer, däribland många skolbarn. Ai Weiwei dokumenterade detta i ett konstprojekt, och det var då han började få problem med regimen, menar Ola Wong.

– Vid jordbävningen i Sechuan slutade han att vara ironisk. Förföljelsen av honom blev alltmer tydligt till en del av sin egen konst. När han hamnade i husarrest med övervakningskameror runt om satte han sig själv och filmade det, säger han.

Gör livet till konst

Kanske har Ai Weiwei blivit för stor för att den kinesiska regimen ska våga bråka med honom för mycket – i somras fick han tillbaka sitt pass som varit konfiskerat, och fick för första gången på fyra år lov att resa utanför landet. I somras hade han också sin första utställning på länge i hemlandet. 

Ai Weiwei är skicklig på att göra sitt eget liv till konst. Det mesta han gör skapar rubriker. I höst har det handlat om lego. Ai Weiwei ville göra legoskulpturer av politiska fångar från hela världen, men danska Lego företaget sa att de inte vill att lego används i politiska syften.

– De ville inte medverka till det, men däremot säljer de legomodeller av Vita huset. Lego vill också gärna ha ett Legoland i Kina, så det bidrog så klart till att de inte ville stödja projektet. Nu på senare tid kan man säga att han blivit ett sorts lackmustest på västvärldens hyckleri och att det är därför han hamnar i media så mycket, säger Ola Wong.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.