Så kom Apollon till Moderna museet

Uppdaterad
Publicerad

Den som besökt Moderna museet i Stockholm har med all sannolikhet lagt märke till det centrala verket i museets Matisse-samling: det gigantiska collaget ”Apollon” från 1953. Men konstverkets väg till museet är inte lika många bekanta med.

I SVT:s kulturmagasin K special vecklas en för många okänd, men dramatisk historia ut. Nämligen att Matisses mästerverk ”Apollon” hamnade i Moderna Museets ägo efter att en av Sveriges största konstsamlares drömmar gick i kras.

Ett av Matisses sista verk

Henri Matisse räknas till de stora namnen inom modern konst. Huvuddelen av hans konstnärskap präglades av måleri och teckning, och han inspirerades av pionjärerna inom impressionismen – Édouard Manet, Paul Signac och Paul Cézanne.

Efter att Matisse i äldre dagar drabbades av cancer, opererades och blev rullstolsburen tog hans konstnärskap en ny riktning. Men funktionsnedsättningen begränsade knappast hans konst, snarare tvärtom, för Matisses kanske mest karakteristiska verk kom att bli de färggranna collage där han, som han själv uttryckte det, ”använde saxen som pensel”.

På Moderna Museet i Stockholm hänger idag ett av Matisses stora collage: ”Apollon” som mäter 327 x 423 cm är ett av hans sista verk. Det kom till under en period då konstnären intresserade sig för mytologi, och ansiktet som står i centrum föreställer den antika solguden Apollon.

Solgudens mindre soliga resa

På skylten till det gigantiska collaget står att det köptes in 1968 ”med bidrag från Moderna Museets Vänner, Gerard Bonnier och Carl-Bertel Nathhorst Vetenskapliga och Allmännyttiga Stiftelser”.

Men SVT:s kulturmagasin K-special har grävt djupare i berättelsen bakom solguden, och hittat en historia präglad av familjetragedi. En av Sveriges stora konstsamlare, Theodor ”Teto” Ahrenberg, köpte en gång verket direkt av konstnären själv.

Ahrenberg ägde stora samlingar modern konst, och drömde om att starta ett museum i klass med landets största. Men just när planerna på det storslagna museet var nära att förverkligas (tillsammans med stjärnarkitekten Le Corbusier!)  hamnade Ahrenberg i konflikt med det svenska konstetablissemanget och åtalades för skattebedrägeri.

Innan domen hann falla beslagtogs stora delar av hans konstsamling av Kronofogden. Och därifrån färdades Apollon, via omvägar, till Ahrenbergs ärkefiende: Pontus Hultén, då chef på Moderna Museet i Stockholm. Än idag väcker målningen sorg hos Ahrenbergs arvtagare.

Mer om museet som aldrig blev verklighet, och den intrikata berättelsen bakom en av Sveriges stora konstsamlare, kan du se i K special ”Konstsamlaren och katastrofen”, som sänds på SVT fredag den 24 mars.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.