– Om vi stoppar det vi gör för att för att be någon utomstående att ta vår bild så innebär det att vi känslomässigt kliver ut ur ögonblicket. Vi stannar upp och ler mot kameran och försöker sedan komma in i upplevelsen igen. Selfies löser det problemet.

Så förklarar Daniel Arley, professor i psykologi och beteendeekonomi och kolumnist i Wall Street Journal, fenomenet selfies.

Snapchat samlar unga

Det är framför allt unga personer som tar och delar bilder på sig själva. Sex av tio svenska ungdomar mellan 15 och 24 år använder bilddelningstjänsten Snapchat, där en bild bara syns i några sekunder och där många kommunicerar nästan enbart med selfies.

– Det är mindre än 150 år sedan som vi fick tillgång till speglar och för första gången kunde skapa en verklig bild av oss själva. Sedan dess har teknikutvecklingen exploderat, och fört med sig ett allt starkare fokus på utseendet, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap på Lunds universitet.

Men den som förfasar sig över fenomenet och bara ser det som tecken på ökad bekräftelsetörst och utseendefixering bör tänka om, tycker fotografen Emma Blomberg.

”Selfien har potential”

– Det är att förenkla det. Unga tjejer får en hel del skit för att de lägger ut bilder som lever upp till normer vad gäller utseende. De straffas för att de, som kanske ännu inte gjort analysen, lever upp till ideal som finns i samhället.

I utställningen ”Självbilder” bad Emma Blomberg fem unga tjejer att ta utgångspunkt i selfies och utforska bilden av sig själva.

– Det handlar ju om att bli sedd. Selfien har potential, med hjälp av den kan man ta kontroll och berätta mer om sig själv än den förväntade bilden.