– Det påverkar alla i staden. Den som inte aktivt tar reda på något om graffiti i Stockholm får aldrig se vad graffiti kan vara. Man tror ofta att graffiti bara är de här tagsen på stan som de allra flesta tycker förfular stadsbilden, säger frilandsjournalisten Kolbjörn Guwallius.
Kolbjörn Guwallius är medarbetare på graffitisajten Gatukonst.se och menar att lagliga graffitiväggar i en stad öppnar upp för ett mer spännande demokratiskt samtal.
– Att ha lagliga väggar skapar ett annat offentligt rum där vem som helst har rätt att uttrycka sig. I Malmö fungerar de lagliga väggarna som en uttrycksplats för lokala och oetablerade konstnärer, men de fungerar också som en demokratisk vägg.
Graffiti mot nazism
Efter nazistattackerna den 8 mars i Malmö i år målades den lagliga graffitiväggen utanför Folketspark full med stöd- och sympatimålningar för en av de drabbade personerna.
– Den lagliga graffitiväggen skapade då en känsla av samhörighet i staden. Man påmindes om att allt inte var nattsvart. Graffitin blev en plats för demokratiska samtal, den typen av gatukonst har saknats i Stockholm, säger Kolbjörn Guwallius.
Som Michelangelos konst
Jeanette Steinsland är gallerist åt bland annat graffitikonstnären NUG, hon har ställt ut graffiti-ikonen Banksy och arrangerat gatukonstvandringar i Stockholm. Hon menar att en mer accepterande syn på graffitin kommer att göra att konstformen ges möjlighet att utvecklas.
– Om Stockholm får lagliga väggar kommer det att påverka konsten. Ofta har graffitimålarna kort om tid på sig. Det handlar om hur mycket tid man har innan någon kommer och jagar bort en. Det är skillnad att ha tio minuter eller tre timmar på sig att göra ett verk, det påverkar uttrycket.
– Det är som med all annan konst, säger Kolbjörn Guwallius. Om du har en halv minut på dig att illustrera något i en viss konstform eller om du har två dagar på dig blir det så klart skillnad på verken. Hade Michelangelo bara haft en halv minut på sig att måla en kyrkmålning hade den kanske inte blivit så inspirerad eller uppskattad. Ges man tid att måla blir det något annat. Jag tycker inte att graffiti skiljer sig från andra konstformer.
Uddlös graffiti
Men Jeanette Steinsland menar att det finns en risk för att göra graffitin uddlös om den accepteras fullt ut.
– När en subkultur blir stor och kommersiell så försvinner punkigheten i den. Folk vill kräma ut och kapitalisera på den och då försvinner en typ av energi. Men jag tror att de som verkligen är dedicerade fortfarande kommer att ha behov att uttrycka sig och vara progressiva och ge graffitikonsten nya former.
Inkörsport till kriminalitet
Nolltoleransens främsta förespråkare hävdar ofta att laglig graffiti kan inspirera till olaglig graffiti, skadegörelse och även vara en inkörsport till kriminalitet. Kolbjörn Guwallius vill vända på resonemanget och menar just förbudet gör att många söker sig till graffitin för att de finner en spänning i att bryta mot lagen.
– Ett sätt att motverka detta kan vara att göra den här kulturen mer tillgänglig, öppen och laglig. Då får man en uppblandningseffekt, där de som är delaktiga i kulturen inte till stor del består av de som begår lagbrott utan istället består av dem som aldrig skulle kunna tänka sig att begå lagbrott men som ändå vill måla.