– Man kan se det som en samtidskonstens motreaktion mot de kunskapsideal vi har i dag, säger konsthallschefen Bo Nilsson. Nu när den svarta tavlan inte finns som ett läromedel i skolan längre, handlar det ihär om en annan typ av kunskap, som inte är omedelbar.

Den svarta tavlan fick en roll i den moderna konsten tack vare antroposofin och waldorfpedagogikens grundare Rudolf Steiner.

– Men Steiners svarta tavla var inget konstverk, han gjorde mer än 5000 föreläsningar och var därmed  den tidens kanske störste pedagog, säger Bo Nilsson. Han hade en väldig kunskap om allt från jordbruk till metafysik och han hade svar på i princip allting.

Medan Steiner använde den svarta tavlan för att visa en absolut sanning så har hans efterträdare valt att ifrågasätta det absoluta vetandet och istället fokusera på själva kunskapssökandet i sin konst.

Som till exempel i den schweizisk-amerikanske konstnären Christian Markleys linjerade svarta tavla på utställningen, fri för besökarna att teckna sina tankar på.

– Och så en gång i veckan bjuder vi in musiker som tolkar de kommentarer vi fått på tavlan. Det är typiskt vår samtid att konstnären inte har något budskap utan att det handlar om dialog där besökaren är med och skapar konstverket, säger Bo Nilsson.