På måndagseftermiddagen släpptes de första besökarna in i konstnären Marina Abramović senaste performanceverk The Cleaner. Först i kön stod Leonie Vincent, där hade hon stått sen klockan 6 i morse.

– Jag förstod ju att hela Sverige tänkte komma hit, så jag ville inte riskera att missa det, säger Leonie strax innan hon lämnar telefon, klocka, skor, jacka och väska, och slussas in i Eric Ericsson-hallen, den före detta kyrkan på Skeppsholmen.

Själv blev jag insläppt strax efter, och är det så att du inte vill veta vad som väntar där inne, så är det bäst att sluta läsa nu.

Sakrala stämningar

Inne i lokalen möts vi av svartklädda performers, som tar oss i handen och lotsar oss vidare in i ”Stockholms Pantheon”, som byggnaden har kallats.

I en ring står tiotalet sångare och sjunger något vackert, sakralt, utan att för den skull vara tydligt religiöst. Alla människor, drygt 100 besökare och lika många svartklädda, rör sig oerhört sakta runt i rummet. En del sitter på stolar, andra ligger på golvet. När den person som lotsat mig in rummet släpper min hand och glider i väg, känner jag mig övergiven ett tag.

Då landar ett par händer på mina axlar, en svartklädd bara står och håller där ett tag. Snart blir jag lotsad till en stol, och kören flyttar sig sakta och hamnar alldeles bredvid mig. I musiken finns inslag av modern musik, och ibland något jojkliknande.

Filmisk upplevelse

Den starkaste känsla jag får är den att vara med i en svensk remake av ”Himmel över Berlin”, Wim Wenders film från 1987. Runt om människorna finns Änglar, i filmen trenchcoatklädda, här helt i svart, som känner med oss, som bara vill oss väl, som ordlöst vädjar: ta hand om dig!

Som en leende översteprästinna glider Marina Marina Abramović runt och sprider sin glans. Kramar en man, leder en annan in i körens mitt, håller om någons arm. Den perfekta värdinnan på ett kulturens cocktailparty, men utan cocktails.

Plötsligt känner jag ett par händer på mina axlar; starkare, mer bestämda än dom andra som rört vid mig tidigare. Jag förstår, utan att vända mig om, att det är Skaparen själv, som nån kallade henne.

Efter en stund blir jag stressad av att jag måste ut och arbeta, men skulle helst stanna i rummet länge till. Ge mig några veckor så blir jag en ny människa!

”The Cleaner” sätts upp hela denna vecka i Eric Ericsonhallen i Stockholm.