– Det är hopp och förtvivlan. Och så är det väl för alla som arbetar konstnärligt på något sätt, tanker jag. Jag vill vara hoppfull men bryts ner av tvivel gång på gång, säger Rasmus Östebro, som tar examen från Konstfack i vår.

– Jag kommer att få ta små succesiva steg hela tiden. Det är mycket ovisshet, det är ett ganska fragmentariskt liv, säger han.

Ny rapport

Enligt en ny rapport från Konstnärernas riksorganisation, KRO, så har statens utgifter för bildkonst, arkitektur och design sjunkit från 98 miljoner kronor 2010 till 81 miljoner kronor 2013. Det betyder mindre pengar till offentlig konst, stipendier och visningsersättning.

– Det är dessvärre en ganska tuff verklighet de nya konstnärerna kommer ut i. Allt fler konstnärer utbildas, och vi ser också ett ökat intresse för konsten på många nivåer i samhället. Men vi ser samtidigt att de finansiella resurserna till konstnärerna minskar och vi ser att konstnärerna kan lägga mindre tid i sitt ateljéarbete. De här två sidorna går inte ihop. Vi måste vända på den här trenden, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas riksorganisation, KRO.

Är det fler konstnärer som måste försörja sig på andra jobb i dag?

– Ja vi tror det. Vi har inga exakt statistik på det, men eftersom det är en negativ trend på inkomstsidan tror vi det. Och tyvärr anar vi att fler konstnärer måste lämna yrket redan efter några år, och det är väldigt sorgligt.

Förbereder studenterna

Konstfacks rektor Maria Lantz svarar så här på frågan om hur skolan förbereder studenterna för den verklighet som väntar efter skoltiden:

– Vi har yrkesförberedande moment och kurser. Men när man är i en process och utbildar sig så ska man använda den tiden väldigt väl, så till vida att man verkligen ska ge sig själv chansen att prova på att uttrycka sig på olika sätt. Att vara allt för fokuserad på tiden allt för långt fram kan verka hämmande, säger hon.