Riksdagen beslutade på torsdagen att införa en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Den ska garantera att myndigheter kan sekretessbelägga handlingar från EU och andra länder, som Sverige fått inom ramen för internationella samarbetsavtal. Till exempel avtal om frihandel eller brottsbekämpning.

Handlingens innehåll

Redan i dag finns möjligheter att sekretessbelägga sådana dokument med hänvisning till att ett offentliggörande kan skada relationen till andra länder. Men domar i Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det är handlingens innehåll och inte varifrån den kommer som ska avgöra om den kan lämnas ut.

Regeringen har påpekat att andra länder ofta kräver att det i internationella avtal skrivs in att de har vetorätt när det gäller om handlingar från dem ska få offentliggöras.

Den nya sekretessbestämmelsen innebär att sådana handlingar ska kunna skyddas av utrikessekretess även om innehållet ur svenskt perspektiv framstår som harmlöst. Bestämmelsen är tänkt att underlätta för Sveriges medverkan i internationella samarbeten.

”Rejält yxhugg”

Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) varnade i riksdagsdebatten för slentrianmässig hemligstämpling av dokument.

– Detta är ett rejält yxhugg för att minska offentlighetsprincipens räckvidd, sade han och kallade lagförslaget för en ”kapitulation” i Sveriges kamp för ökad öppenhet.

I den nya lagtexten står att sekretess gäller om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i ett internationella samarbete ”försämras” eller om ett avtal ”försämras” om uppgiften röjs.

– Den formuleringen kan i princip inkludera allting, säger Nils Funcke, journalist och expert på tryck- och yttrandefrihetsfrågor.